Dysenteri
| Dysenteri | |
| Latin: shigellosis | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | A03.9, A06.0, A07.9 |
| ICD-9 | 004, 007.9, 009.0 |
| MeSH | svensk engelsk |
Dysenteri (förr rödsot eller bållsjuka[1]) är en akut tarminflammation. Den kan orsakas av bakterier eller amöbor som oftast kommer in i matspjälkningskanalen genom att man äter infekterad mat. I tarmarna uppstår då en inflammation som allvarligt försämrar allmäntillståndet. Smittan sprids från dåligt vatten och mat men även direkt mellan människor. Dysenteri kan behandlas med antibiotika. I u-länder är dock antibiotika dyrt, och viss förekomst av antibiotikaresistens finns hos dysenteribakterier. Viktiga symtom är intensiv diarré och blod i avföringen. Andra vanliga symptom är magkramp, feber och smärta i ändtarmen. Mindre ofta förekommer också blodförgiftning och njursvikt. Rödsot var en vanlig sjukdom före 1900-talet.
Dysenteri delas in i två huvudtyper:
- Den ena orsakas av bakterier i släktet Shigella. De första dysenteribakterierna upptäcktes 1898 av den japanska läkaren Kiyoshi Shiga.
- Den andra orsakas av protisten Entamoeba histolytica.
Etiologi[redigera | redigera wikitext]
Bakteriedysenteri[redigera | redigera wikitext]
Patienter med bakteriedysenteri kan ofta tillfriskna utan antibiotikabehandling. Men antibiotikabehandling rekommenderas ändå, eftersom sjukdomen är relativt allvarlig och mycket smittsam. Den kan överföras till exempel av kläder, dörrhandtag och toalettstolar. I allvarligare fall kan patienten behöva läggas in på sjukhus.
Amöbadysenteri[redigera | redigera wikitext]
Amöbadysenteri är en tropisk parasitsjukdom som orsakas av en encellig organism som lever i vattensamlingar. Infektionen uppkommer genom att man får i sig förorenat dricksvatten eller mat och amöborna förökar sig i tarmen. De angriper tjocktarmen så att det uppstår en inflammation i dess slemhinna. Symptomen är desamma som vid dysenteri orsakad av bakterier. Amöborna kan dock även angripa levern och andra inre organ och orsaka varbildning i dessa. Sjukdomen kan bli kronisk om den inte behandlas. Den diagnostiseras genom ett avföringsprov varvid man genom mikroskopisk undersökning finner de encelliga organismerna. Amöbadysenteri behandlas med antibiotika.
Sverige[redigera | redigera wikitext]
Mer än 5 % av Sveriges befolkning avled under 1773. Av dödsfallen kan 25 % kopplas till den rödsot/dysenteriepidemi som inleddes under året, och som kan kopplas samman med missväxten 1772–1773.[2][3]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Båll-sjuka i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ Castenbrandt, Helene Rödsot i Sverige 1750 – 1900: En sjukdoms demografiska och medicinska historia
- ^ http://bruksfolk.blogspot.se/2014/09/smittkoppor-och-rodsot.html
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Castenbrant, Helene (2013). ”Rödsot skördade hundratusentals liv”. Populär historia (nr. 7): sid. 32–35. ISSN 1102-0822.
| |||||||||||