Sedan kom flytten till Italien och Pisa Calcio, där han stannade en säsong innan han bytte upp sig till Fiorentina. Där spelade han i fyra säsonger och gjorde sammanlagt 147 ligamatcher och åtta mål för klubben. Efter sin visit hos Fiorentina hamnade han i Pescara Calcio en säsong och sedan hos tyskaVfB Stuttgart i två säsonger, innan han flyttade till Japan och Júbilo Iwata.
Det var först med Iwata som han fick sina första stora meriter med ett klubblag, då han blev utsedd till J-Leagues mest värdefulla spelare 1997 och var med i "drömelvan" samma år och året efter det.
Dunga var en tuff mittfältare i brasilianska landslaget under 1990-talet med tre VM-turneringar på meritlistan. Han var känd för sin taktiska skicklighet och för sina hårda tacklingar. Viss kritik riktades mot Dunga (liksom mot vissa av hans lagkamrater) för hans råa och glanslösa stil som var mer resultatinriktad än den tidigare "sambafotboll" som dominerat det brasilianska landslaget. Dunga var med i VM-turneringarna 1990, 1994 och 1998. Han blev världsmästare 1994 och silvermedaljör 1998. Totalt spelade Dunga 91 landskamper och gjorde sex mål.
"Dunga" är på portugisiska ett av namnen på de sju dvärgarna. Hans farbror gav honom smeknamnet för han trodde att han aldrig skulle växa och bli stor.
_(cropped).jpg)
Olympiska spel 
Wikimedia Commons har media som rör Dunga.
