De sydliga och nordliga dynastierna

Ungefärlig utbredning för Norra Wei och Liu Song kring år 440.

De sydliga och nordliga dynastiernas period (南北朝) var en tid av inbördeskrig mellan olika dynastier i Kina under åren 420 till 589. De nordliga dynastierna dominerades politiskt av olika nomadfolk från Centralasien, medan hankinesiska härskare företrädesvis härskade i södra Kina. Trots den politiska splittringen var denna epok en dynamisk tid, både socialt, ekonomiskt och kulturellt. Under denna tid inträdde Buddhismen i området och vidare uppfanns bland annat krutet. Den politiska söndringen ledde också till att en rad aristokratiska klaner framträdde, vilka kom att dominera det kinesiska samhället fram till slutet på Tangdynastin. Kina enades under 580-talet av Suidynastin.

De nordliga dynastierna var:[1]

De sydliga dynastierna var:[2]

Kinas historiatidsaxel
Förhistorisk tid
Xiadynastin 2070–1600 f.Kr.
Shangdynastin 1600–1046 f.Kr.
Zhoudynastin 1046–256 f.Kr.
Västra Zhoudynastin 1046–771 f.Kr.
Östra Zhoudynastin 770–256 f.Kr.
Vår- och höstperioden 770–481 f.Kr.
De stridande staterna 403–221 f.Kr.
Qindynastin 221 f.Kr.–206 f.Kr.
Västra Handynastin 206 f.Kr.–24 e.Kr.
Wang Mangs interregnum (Xin) 9–23 e.Kr.
Östra Handynastin 25–220
De tre kungadömena 220–280
Jindynastin 265–420
De sexton kungadömena 304–439
De sydliga och nordliga dynastierna
420–589
Suidynastin 581–618
Tangdynastin 618–907
Wu Zhaos interregnum (Zhoudynastin) 690–705
De fem dynastierna och De tio rikena
902–979
Songdynastin 960–1279
 Liaodynastin 907–1125
Jindynastin 1115–1234
Västra Xia 1038–1227
Yuandynastin 1271–1368
Mingdynastin 1368–1644
Shundynastin 1644–1645
Qingdynastin 1644–1911
Republiken Kina 1912–1949
Folkrepubliken Kina 1949–
Republiken Kina (Taiwan) 1949–

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lewis, Mark Edward (2009) (på engelska). China between empires: the northern and southern dynasties. History of imperial China. Cambridge, Mass.: Belknap Press of Harvard University Press. Libris 11699639. ISBN 0-674-02605-5