Dansk krona

Mynt: 1, 2, 5, 10 och 20 kroner [ 6 ]
Underenhet: 50 øre (öre)
Sedlar: 50, 100, 200, 500 och 1 000 kroner [ 7 ] .

	Dansk krona; dansk krone;
Land	Danmark; Färöarna ; Grönland
Införd	1875
Delas i	100 øre (öre)
ISO 4217-kod	DKK
Förkortning	kr.

Dansk krona (kr. – dansk krone) är den valuta som används i Danmark. Valutakoden är DKK. 1 krona = 100 öre (øre). De första mynten och sedlarna med enheten krona gavs ut 1875 efter att Danmark anslutit sig till den skandinaviska myntunionen år 1873.^[1]^[2] Kronan ersatte den tidigare danska riksdalern, och en riksdaler motsvarade 2 kronor. Därför kom den danska tvåkronan, som fanns till 1959 och därefter från 1993, att kallas daler även efter reformen.^[2] Den danska kronan används även på Grönland och Färöarna, och Färöarna ger även ut egna sedlar.^[3] Grönland och Färöarna har egna IBAN-koder, och överföringar räknas som internationella med därtill hörande avgifter som inte heller begränsas av EU-regler.

Den danska kronan har en fast växelkurs sedan den 1 januari 1999 till euro genom ERM II. Växlingskursen är fast i ett smalt intervall på 2,25 procent omkring växlingskursen 7,46 danska kronor per euro. Detta innebär att 1 euro alltid kostar mellan 7,29 och 7,63 DKK^[4].

Valutan ges ut av Danmarks Nationalbank som grundades 1818 och har huvudkontoret i Köpenhamn.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Krone hade tidigare varit benämning först på 8-markersmynten om 32,5 gram silver sedan om 4-marksmynten om 16,25-14,4455 gram silver, präglade 1618-1777.^[5]

Mellan 1875 och 1930 var dansk kronan bunden 1:1 till de norska och svenska kronorna.