Cree
.jpg)
| Underklass till | First Nations, USA:s ursprungsbefolkning, ursprungsamerikaner | |
|---|---|---|
| Del av | • ursprungsamerikaner • First Nations | |
| Viktig person | Theoren Fleury, Tomson Highway, Ovide Mercredi | |
| Talade, skrivna eller tecknade språk | indianernas teckenspråk, cree | |
| Religion | Anglikan, pentekostalism, Romersk-katolska kyrkan | |
| Använt språk | cree | |
| Betydande händelse | North American fur trade, North-West Rebellion, James Bay Cree hydroelectric conflict | |
| Viktig plats | Lac La Ronge Nation | |
Cree är en av Nordamerikas ursprungsbefolkningar. De är bosatta mellan Klippiga bergen och Atlanten i både Kanada och USA. De utgör idag den största gruppen First Nations i Kanada (indianer, kallas även Native Americans, "Inhemska amerikaner" i USA). Deras språk, cree, är ett algonkinspråk och var en gång det mest talade språket i norra delen av Nordamerika. Idag talar dock många cree franska och engelska mer obehindrat än sitt ursprungsspråk.
USA[redigera | redigera wikitext]
Innan franska och engelska bosättare började strömma in på creeindianernas traditionella marker, var cree skickliga buffeljägare och allierade med siouxfolket assiniboine. Idag lever större delen av creeindianerna i USA tillsammans med just ojibwa i indianreservatet Rocky Boy Indian Reservation.
Kanada[redigera | redigera wikitext]
Cree är den största gruppen First Nations i Kanada med mer än 200 000 medlemmar. Att antalet medlemmar är så stort beror förmodligen till stor del på deras traditionella öppenhet gentemot giftermål mellan medlemmar av olika stammar. Den största creestammen, även den näst största First Nations-stammen i Kanada efter Six Nations Iroquois, är Lac La Ronge Band i norra Saskatchewan. Métis är en grupp med blandat cree och europeiskt ursprung. I vidare bemärkelse kan termen avse alla människor med blandat ursprung från något amerikanskt ursprungsfolk och något europeiskt land.
Grand Council of the Crees i Québec kallar man sitt hemland för Eeyou Istchee ("Folkets land"). Dess ledare (Grand Chief) är Matthew Mukash, tidigare vice-Grand Chief under Ted Moses och därefter styrelseordförande i de nordligaste creesamhällenas Whapmagoostui Eeyou Entreprise Development Corporation. Mukash räknas som traditionalist. Han bekämpade Great Whale Project tillsammans med Matthew Coon Come och Billy Diamond under 1990-talet. Han tillhörde också dem som motsatte sig undertecknandet av Paix de Braves. Han hoppas nu att, med vindkraft som alternativ, kunna övertyga regeringen att rädda Rupertfloden undan Hydro-Québecs planerade utbyggnad under 2007. Hans ambition är också att färdigställa en författning åt creeindianerna, utveckla självständighet och upprätta en nation - kort och gott flytta tillbaka makten över cree från Montréal och Ottawa till deras eget territorium.
Trosföreställningar[redigera | redigera wikitext]
Creenationerna i Kanadas skogar och USA:s slätter vördade andar associerade med jakten. Jordens ande var alla djurs moder. Man hade också en föreställning om ett mindre väldefinierat himmelsväsen. Naturen betraktades som en integrerad helhet där djuren kunde återge berättelser, och legender om vindarna och de fyra kardinalriktningarna var vanliga.
I crees andliga liv var en nära relation mellan förfäder och levande av stor betydelse. Förfäderna fanns alltid nära till hands och stammens shamaner intog ofta ett transtilltånd för att besöka de dödas land.
Creeindianernas mytologi förändrades i grunden sedan kontakten med europeiska bosättare och handelsmän gjorde att de övergick till jordbruk.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- The Concise Encyclopedia of the American Indian, Wings Books: New York, 2000, ISBN 0-517-69310-0
- Steller, Lea-Katharina (geb. Virághalmy): Alkalmazkodni és újat adni – avagy „accomodatio“ a paleográfiában In: Paleográfiai kalandozások. Szentendre, 1995. ISBN 963-450-922-3