Advertising Enquiries

Covid-19

Wikipedia open wikipedia design.

Den här artikeln handlar om sjukdomen. För pandemin, se Coronaviruspandemin 2019–2020. För viruset, se SARS-CoV-2.
Coronavirus

SARS-CoV-2
Denna artikel är en del av
serien om coronavirus:
Varianter av coronavirus
IBV · HCoV-229E · SARS-CoV (orsakar sars) · HCoV-NL63 · MERS-CoV (orsakar mers)  · SARS-CoV-2 (orsakar covid-19)
Covid-19-pandemin
pandemin 2019–2020 (Europa · Finland · Norge · Sverige) · viruset · sjukdomen · provtagning
Egenskaper
droppsmitta · fladdermusburna virus · lunginflammation · pandemi · samhällsfarlig sjukdom · zoonos
Motåtgärder
flockimmunitet · karantän · nedstängning · smittskydd · social distansering
Sverige
Folkhälsomyndigheten · Krisinformation.se · MSB · statsepidemiolog (Anders Tegnell)
Internationellt
Europeiska läkemedelsmyndigheten · WHO (internationellt hälsonödläge)
Introduktion till Covid-19 (manus)
Faktablad från Folkhälsomyndigheten med rekommendationer för att motverka smittspridning av covid-19.

Covid-19 (akronym för engelskans coronavirus disease 2019, det vill säga "coronavirussjukdom 2019") är en viral luftvägsinfektion orsakad av SARS-CoV-2, ett virus som tillhör gruppen coronavirus.[1][2] Sjukdomen påvisades första gången under coronavirusutbrottet i Wuhan i Kina i december 2019. Den snabba, globala spridningen ledde till coronaviruspandemin 2019–2020.

Orsak[redigera | redigera wikitext]

Covid-19 är en infektionssjukdom som orsakas av viruset SARS-CoV-2 som tillhör virusgruppen coronavirus.[1] SARS-CoV-2 tillhör samma taxonomiska familj som MERS-CoV och SARS-CoV, som orsakar sjukdomarna MERS respektive SARS.[3] Flera andra virus som tillhör gruppen coronavirus är relativt harmlösa och ger vanliga förkylningar.[4]

Covid-19 smittar mellan människor. Smittan sker genom så kallad droppsmitta, vilket innebär att virus överförs via droppar och sekret från luftvägarna när någon hostar eller nyser, eller genom direkt kontaktsmitta, vilket innebär att virus överförs genom kontakt mellan personer.[1] Viruset som orsakar covid-19 sprids däremot inte genom så kallad luftburen smitta, där viruspartiklar kan färdas långa sträckor genom luften.[1][5]

Symptom[redigera | redigera wikitext]

De flesta som smittas får lindriga symptom och behöver ingen särskild behandling.[1][5] Vissa som smittas får inga symptom alls.[5] Helt symptomfria personer har inte dokumenterats vara smittsamma, men ett fåtal studier pekar på att smittade personer kan vara smittsamma även innan de får symptom.[6] En del smittade blir allvarligt sjuka med exempelvis lunginflammation.[1] Äldre personer med underliggande sjukdomar löper högre risk att få svårare symptom.[1][5] Svår sjukdom kan resultera i lunginflammation, ARDS, sepsis och septisk chock – som i vissa fall kan leda till att patienten avlider.

De vanligaste symptomen är feber och hosta.[1] Andra vanliga symptom som är: andningsbesvär, snuva, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk.[1]

Inkubationstiden, tiden från då smitta sker till dess att man uppvisar symptom, är vanligen omkring 5 dagar men kan sträcka sig från två till 14 dagar.[1]

Förebyggande[redigera | redigera wikitext]

Diagram som visar skyddsåtgärders effekt vid smittspridning.

Globala hälsoorganisationer rekommenderar förebyggande åtgärder för att minska risken för infektion. Rekommendationerna liknar dem som publicerats för andra coronavirus och innebär social distansering, det vill säga att stanna hemma och att hålla avstånd till människor (minst en meter). Utöver detta rekommenderas att ofta tvätta händer med tvål och vatten och att eventuellt sprita händerna med handsprit som komplement, samt att inte vidröra ögonen, näsan eller munnen med otvättade händer. Världshälsoorganisationen (WHO) och amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) rekommenderar alla som misstänker att de är smittade att isolera sig och bära ansiktsmask om de behöver vara i närheten av andra människor. Man bör också ringa sjukvården i förväg snarare än att direkt besöka en klinik personligen.[7] Nationella rekommendationer förekommer också. I Sverige rekommenderas att man stannar hemma så länge man har symptom och minst 48 timmar efter att symptomen upphört. I Sverige ska man inte kontakta vården vid lindriga fall, utan enbart vid allvarliga.[8]

När covid-19 resulterade i en pandemi 2020 fanns ännu inte något verksamt vaccin utvecklat och testat. Förebyggande åtgärder är bästa sättet att motverka spridning av SARS-CoV-2 och covid-19. Världshälsoorganisationen rekommenderade tvätt av händer som förebyggande åtgärd. Att noggrant tvätta händerna med tvål och varmt vatten är effektivt mot virus, liksom handsprit om vatten och tvål inte finns tillgängligt. Den som hostar bör hosta i armvecket för att undvika att droppar förs ut i rummet eller fastnar på händerna. Alla sjuka bör hålla sig inne, och fysisk kontakt som handhälsning, kramar och kyssar bör begränsas.[9][10]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Det finns inte någon specifik behandling mot covid-19.[1][5] Behandling som ges mot svårare sjukdomsfall riktas in mot att hantera symptomen och stödja funktionen hos påverkade organ.[1]

Läkemedel och vaccin[redigera | redigera wikitext]

Att ta fram vaccin och läkemedel är en process som sker i flera steg, och vanligtvis tar det mer än fem år för att kunna garantera att ett nytt läkemedel är säkert och effektivt.[11][12] Världshälsoorganisationen meddelade i februari 2020 att man inte förväntade sig ett vaccin mot SARS-CoV-2 tillgängligt inom 18 månader.[13] Lågt räknat brukar processen att ta fram ett säkert och effektivt vaccin uppskattas till ett år.[14] Flera nationella myndigheter, som Europeiska läkemedelsmyndigheten och U.S. Food and Drug Administration, har dock redan godkänt inledande klinisk prövning.[15][16]

I mars 2020 var åtminstone ett hundratal aktörer inom läkemedelsindustrin, bioteknisk industri och forskarsamhället involverade i utveckling av vaccin eller läkemedel mot covid-19.[11][17][18][19][20] Världshälsoorganisationen (WHO), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), U.S. Food and Drug Administration (FDA) och den kinesiska regeringen koordinerade med forskare inom akademin och industrin för att snabba på utvecklingen av vacciner, antivirala medel och monoklonala antikroppar.[15][21][22][23][24][25][26] I mars 2020 instiftade stiftelsen Coalition for Epidemic Preparedness Innovations (CEPI) en internationell fond för framtagandet av ett vaccin mot covid-19, med målet att samla in två miljarder amerikanska dollar för forskning och utveckling av ett vaccin.[27] Man sade sig också vara redo att investera 100 miljoner amerikanska dollar i framtagandet av ett vaccin i flera länder.[28] Flera existerande antivirala medel undersöktes också för att se om de kunde användas för att lindra eller bota covid-19.[29][30][31] Världshälsoorganisationen började i mars utvärdera vilken effekt behandling med fyra existerande antivirala läkemedel hade på tusentals personer smittade med covid-19.[21][32]

I slutet av mars 2020 var tre möjliga antivirala läkemedel för behandling av covid-19 i det sista steget, fas III, för test på människor: favipiravir, remdesivir och ritonavir.[18][30] Flera tänkbara vacciner har påbörjat den första fasen.[17][20]

Läkemedelsverket avrådde i början av april 2020 från behandling med hydroxyklorokin mot covid-19 då dess säkerhet avseende farliga biverkningar är osäker samt att dess effekt mot sjukdomen inte är säkerställd.[33]

Covid-19 och graviditet[redigera | redigera wikitext]

FN:s befolkningsfond har konstaterat att det enligt den forskning som fanns tillgänglig i maj 2020 inte finns någon evidens för att gravida kvinnor skulle drabbas särskilt hårt av Covid-19, men att det är viktigt att de förändringar i immunförsvar och i kroppen i övrigt som inträffar efter graviditeten beaktas, bland annat vad det gäller tillgång till säker förlossningsvård, antenatal och postnatal vård. Man betonade också i maj 2020 vikten av att gravida kvinnor med andningssvårigheter ges hög prioritet, liksom att antenatala, neonatala och mödravårdsavdelningar separeras från identifierade Covid-19-fall.[34] För att säkerställa säkra graviditeter och förlossningar under Covid-19 är det viktigt att hälso- och sjukvården i övrigt är fungerande och tillgänglig, och att den tar strikt hänsyn till åtgärder som förebygger infektioner.[34] Det fanns i maj 2020 ingen evidens för att Covid-19 skulle kunna överföras från moder till barn, och kvinnor uppmuntrades att amma som normalt och i den mån det var möjligt, i samråd med hälsovården. Det fanns inga indikationer på att det skulle vara gynnsamt att separera barnet från modern.[34]

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Viruset SARS-CoV-2 antas härstamma från miljonstaden Wuhan i Kina. Viruset identifierades ursprungligen i mitten av december 2019 i Wuhan som är huvudstad i Hubei-provinsen i den centrala delen av Kina. Upptäckten kom efter att flera personer drabbats av lunginflammation av okänd anledning, framförallt knutet till en fisk- och skaldjursmarknad i huanan, där man även sålde vilda, levande djur. Marknaden ligger ett par kvarter från Hankou järnvägsstation i ett tättbebyggt bostadområde.

Kinesiska forskare isolerade därefter ett nytt coronavirus, SARS-CoV-2, som har visat sig att vara åtminstone 70 procent lik gensekvensen i SARS-CoV.

Dödlighet[redigera | redigera wikitext]

Uppskattningarna när det gäller dödligheten är fortfarande osäkra. WHO uppskattade i mars 2020 att dödligheten är 1–2 procent av de som har infekterats. Denna statistik är osäker eftersom erfarenheten visar det kan finnas fler fall i de drabbade områdena än vad som har rapporterats i inledningsskedet, vilket kan innebära att statistiken för dödlighet kommer att sjunka. En av de saker som skiljer covid-19 från den vanliga säsongsinfluensan är att människor ännu så länge inte har någon immunitet, något som gör att många fler insjuknar samtidigt.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Covid-19 är en akronym för engelskans coronavirus (den grupp som viruset tillhör) och disease (som betyder sjukdom) och 2019 som är året då sjukdomen bröt ut.[1][2] Sjukdomen fick sitt officiella namn den 11 februari 2020 av Världshälsoorganisationen (WHO),[2] vilket var samma dag som International Committee on Taxonomy of Viruses (ICTV) gav det virus som orsakar sjukdomen det officiella namnet SARS-CoV-2 ("severe acute respiratory syndrome coronavirus 2").[2][35]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] ”Covid-19: Frågor och svar”. Folkhälsomyndigheten. 1 april 2020. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/fragor-och-svar/. Läst 2 april 2020. 
  2. ^ [a b c d] ”Naming the coronavirus disease (COVID-19) and the virus that causes it” (på en). Världshälsoorganisationen (WHO). https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/technical-guidance/naming-the-coronavirus-disease-(covid-2019)-and-the-virus-that-causes-it. Läst 2 april 2020. 
  3. ^ ”Coronavirus”. Folkhälsomyndigheten. 19 mars 2020. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/coronavirus/. Läst 2 april 2020. 
  4. ^ (på en). https://www.reuters.com/article/us-china-health-pneumonia-who-idUSKBN1ZD16J. 
  5. ^ [a b c d e] ”Q&A on coronaviruses (COVID-19)” (på en). Världshälsoorganisationen (WHO). 9 mars 2020. https://www.who.int/news-room/q-a-detail/q-a-coronaviruses. Läst 2 april 2020. 
  6. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report – 73” (på en). Världshälsoorganisationen (WHO). 2 april 2020. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200402-sitrep-73-covid-19.pdf. Läst 6 april 2020. 
  7. ^ CDC (11 februari 2020). ”Interim Infection Prevention and Control Recommendations for Patients with Confirmed Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) or Persons Under Investigation for COVID-19 in Healthcare Settings” (på engelska). Centers for Disease Control and Prevention. https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/infection-control/control-recommendations.html. Läst 28 februari 2020. 
  8. ^ ”Skydda dig och andra — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/. Läst 20 mars 2020. 
  9. ^ https://www.fhi.no/nettpub/coronavirus/fakta/rad-og-informajon-til-befolkningen-om-nytt-koronavirus-coronavirus-2019-nco/
  10. ^ https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/advice-for-public
  11. ^ [a b] Knapp, Alex (13 March 2020). ”Coronavirus Drug Update: The Latest Info On Pharmaceutical Treatments And Vaccines”. Forbes. https://www.forbes.com/sites/alexknapp/2020/03/13/coronavirus-drug-update-the-latest-info-on-pharmaceutical-treatments-and-vaccines/. Läst 21 mars 2020. 
  12. ^ ”The Drug Development Process”. The Drug Development Process. US Food and Drug Administration. 4 January 2018. https://www.fda.gov/patients/learn-about-drug-and-device-approvals/drug-development-process. Läst 21 mars 2020. 
  13. ^ Grenfell, Rob; Drew, Trevor (17 February 2020). ”Here's Why It's Taking So Long to Develop a Vaccine for the New Coronavirus”. ScienceAlert. https://www.sciencealert.com/who-says-a-coronavirus-vaccine-is-18-months-away. 
  14. ^ Preston, Elizabeth (19 March 2020). ”Why will a coronavirus vaccine take so long?”. The Boston Globe. https://www.bostonglobe.com/2020/03/19/opinion/why-will-coronavirus-vaccine-take-so-long/. Läst 21 mars 2020. 
  15. ^ [a b] ”Coronavirus (COVID-19) Update: FDA Continues to Facilitate Development of Treatments”. Coronavirus (COVID-19) Update: FDA Continues to Facilitate Development of Treatments. US Food and Drug Administration. 19 March 2020. https://www.fda.gov/news-events/press-announcements/coronavirus-covid-19-update-fda-continues-facilitate-development-treatments. Läst 21 mars 2020. 
  16. ^ ”Call to pool research resources into large multi-centre, multi-arm clinical trials to generate sound evidence on COVID-19 treatments”. Call to pool research resources into large multi-centre, multi-arm clinical trials to generate sound evidence on COVID-19 treatments. European Medicines Agency. 19 March 2020. https://www.ema.europa.eu/en/news/call-pool-research-resources-large-multi-centre-multi-arm-clinical-trials-generate-sound-evidence. Läst 21 mars 2020. 
  17. ^ [a b] ”COVID-19 treatment and vaccine tracker”. COVID-19 treatment and vaccine tracker. Milken Institute. 31 March 2020. https://milkeninstitute.org/sites/default/files/2020-03/Covid19%20Tracker-New-3-31-20.pdf. Läst 31 mars 2020. 
  18. ^ [a b] Carey, Karen (February 26, 2020). ”Increasing number of biopharma drugs target COVID-19 as virus spreads”. Increasing number of biopharma drugs target COVID-19 as virus spreads. BioWorld. https://www.bioworld.com/articles/433331-increasing-number-of-biopharma-drugs-target-covid-19-as-virus-spreads. Läst 1 mars 2020. 
  19. ^ Garde, Damian (19 March 2020). ”An updated guide to the coronavirus drugs and vaccines in development”. An updated guide to the coronavirus drugs and vaccines in development. STAT. https://www.statnews.com/2020/03/19/an-updated-guide-to-the-coronavirus-drugs-and-vaccines-in-development/. Läst 21 mars 2020. 
  20. ^ [a b] ”Draft landscape of COVID-19 candidate vaccine”. Draft landscape of COVID-19 candidate vaccine. World Health Organization. 13 March 2020. https://www.who.int/blueprint/priority-diseases/key-action/novel-coronavirus-landscape-ncov.pdf. Läst 21 mars 2020. 
  21. ^ [a b] Kupferschmidt, Kai; Cohen, Jon (22 March 2020). ”WHO launches global megatrial of the four most promising coronavirus treatments”. Science Magazine. doi:10.1126/science.abb8497. https://www.sciencemag.org/news/2020/03/who-launches-global-megatrial-four-most-promising-coronavirus-treatments. Läst 27 mars 2020. 
  22. ^ ”First regulatory workshop on COVID-19 facilitates global collaboration on vaccine development”. First regulatory workshop on COVID-19 facilitates global collaboration on vaccine development. European Medicines Agency. 18 March 2020. https://www.ema.europa.eu/en/news/first-regulatory-workshop-covid-19-facilitates-global-collaboration-vaccine-development. Läst 21 mars 2020. 
  23. ^ ”China approves first anti-viral drug against coronavirus Covid-19”. China approves first anti-viral drug against coronavirus Covid-19. Clinical Trials Arena. 18 February 2020. https://www.clinicaltrialsarena.com/news/china-approves-favilavir-covid-19/. Läst 21 mars 2020. 
  24. ^ ”COVID-19, an emerging coronavirus infection: advances and prospects in designing and developing vaccines, immunotherapeutics, and therapeutics”. Human Vaccines and Immunotherapeutics: sid. 1–7. March 2020. doi:10.1080/21645515.2020.1735227. ISSN 2164-5515. PMID 32186952. 
  25. ^ ”Potential interventions for novel coronavirus in China: A systematic review”. Journal of Medical Virology 92 (5): sid. 479–90. March 2020. doi:10.1002/jmv.25707. ISSN 0146-6615. PMID 32052466. 
  26. ^ Fox, Maggie (19 March 2020). ”Drug makers are racing to develop immune therapies for Covid-19. Will they be ready in time?”. Stat. https://www.statnews.com/2020/03/19/coronavirus-antibody-therapies-will-they-be-ready-in-time/. Läst 21 mars 2020. 
  27. ^ ”CEPI welcomes UK Government's funding and highlights need for $2 billion to develop a vaccine against COVID-19”. CEPI welcomes UK Government's funding and highlights need for $2 billion to develop a vaccine against COVID-19. Coalition for Epidemic Preparedness Innovations, Oslo, Norway. 6 March 2020. https://cepi.net/news_cepi/2-billion-required-to-develop-a-vaccine-against-the-covid-19-virus/. Läst 23 mars 2020. 
  28. ^ Kelland, Kate (10 March 2020). ”Epidemic response group ups coronavirus vaccine funding to $23.7 million”. Reuters. https://www.reuters.com/article/us-health-coronavirus-vaccines-cepi/epidemic-response-group-ups-coronavirus-vaccine-funding-to-23-7-million-idUSKBN20X1PO. Läst 21 mars 2020. 
  29. ^ ”Therapeutic options for the 2019 novel coronavirus (2019-nCoV)”. Nature Reviews: Drug Discovery 19 (3): sid. 149–150. March 2020. doi:10.1038/d41573-020-00016-0. PMID 32127666. 
  30. ^ [a b] Dong, Liying; Hu, Shasha; Gao, Jianjun (2020-02-29). ”Discovering drugs to treat coronavirus disease 2019 (COVID-19)”. Drug Discoveries and Therapeutics 14 (1): sid. 58–60. doi:10.5582/ddt.2020.01012. ISSN 1881-7831. PMID 32147628. https://www.jstage.jst.go.jp/article/ddt/14/1/14_2020.01012/_pdf/-char/en. 
  31. ^ Harrison, Charlotte (2020-02-27). ”Coronavirus puts drug repurposing on the fast track”. Nature Biotechnology. doi:10.1038/d41587-020-00003-1. ISSN 1087-0156. PMID 32205870. https://www.nature.com/articles/d41587-020-00003-1. 
  32. ^ Cheng, Matthew P.; Lee, Todd C. Lee; Tan, Darrell H.S.; Murthy, Srinivas (26 March 2020). ”Generating randomized trial evidence to optimize treatment in the COVID-19 pandemic”. Canadian Medical Association Journal: sid. cmaj.200438. doi:10.1503/cmaj.200438. ISSN 0820-3946. https://www.cmaj.ca/content/cmaj/early/2020/03/26/cmaj.200438.full.pdf. Läst 27 mars 2020. 
  33. ^ ”Klorokin och hydroxiklorokin bör endast användas för behandling av patienter med covid-19 inom kliniska studier”. Läkemedelsverket. 2 april 2020. https://www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/klorokin-och-hydroxiklorokin-bor-endast-anvandas-for-behandling-av-patienter-med-covid-19-inom-kliniska-studier. Läst 8 april 2020. 
  34. ^ [a b c] ”COVID-19 Technical Brief for Maternity Services” (på en). UNFPA. maj 2020. https://www.unfpa.org/resources/covid-19-technical-brief-maternity-services. Läst 27 maj 2020. 
  35. ^ Gorbalenya, Alexander E.; Baker, Susan C.; Baric, Ralph S.; Groot, Raoul J. de; Drosten, Christian; Gulyaeva, Anastasia A. (11 februari 2020). ”Severe acute respiratory syndrome-related coronavirus: The species and its viruses – a statement of the Coronavirus Study Group” (på en). bioRxiv: sid. 2020.02.07.937862. doi:10.1101/2020.02.07.937862. https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2020.02.07.937862v1. Läst 2 april 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]



This page is based on a Wikipedia article written by contributors (read/edit).
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.

Destek