Cosima Wagner

Cosima Wagner
FöddFrancesca Gaetana Cosima Liszt
24 december 1837[1][2][3]
Bellagio, Lombardiet, Italien
Död1 april 1930[1][4][2] (92 år)
Bayreuth, Bayern, Tyskland
BegravdWahnfried
Medborgare iKejsardömet Tyskland
SysselsättningKompositör, författare, regissör
Politiskt parti
Deutsche Vaterlandspartei
MakeHans von Bülow
(g. 1859–1869)[5][6]
Richard Wagner
(g. 1870–1883, makas/makes död)[6]
BarnDaniela von Bülow (f. 1860)
Blandine Gravina (f. 1863)
Isolde Beidler (f. 1865)
Eva von Bülow (f. 1867)[6]
Siegfried Wagner (f. 1869)
FöräldrarFranz Liszt[6]
Marie d'Agoult[6][7]
Redigera Wikidata

Cosima Wagner, född Cosima Francesca Gaetana de Flavigny den 24 december 1837 i Bellagio, Lombardiet, död 1 april 1930 i Bayreuth, Bayern, var dotter till Franz Liszt och Marie d'Agoult och hustru till Hans von Bülow och Richard Wagner. Hennes förnamn är en feminin form av helgonet Kosmas namn.

Barndomen[redigera | redigera wikitext]

Cosima fick senare efternamnet Liszt då Franz Liszt blivit registrerad som fadern. Modern Marie d'Agoult var gift men inledde en relation med Liszt i Paris och orsakade därigenom en mindre skandal. Hon flyttade till honom i Schweiz 1835 för att komma undan uppmärksamheten efter skandalen. Först föddes systern Blandine 1835 i Genève, sedan Cosima 1837 i Italien och sist brodern Daniel 1839 också i Italien. Efter föräldrarnas separation 1839, och uppbrott 1844, bodde Cosima med sina syskon huvudsakligen med sin farmor Anna Liszt i Paris till 1850. Både modern Maries familj och fadern, och uppenbarligen hon själv, såg problem i barnens boende hos henne, och fadern var mest på turné. Under långa perioder i uppväxten var syskonen åtskilda från varandra, såväl som från bägge föräldrarna. Eftersom Franz Liszt blivit tillsammans med furstinnan Carolyne zu Sayn-Wittgenstein och bosatt sig i Weimar, fördes de iväg och sattes under dennas omsorg där. För att hindra vidare kontakt med sin mor Marie, som fadern starkt ogillade, sattes döttrarna under en mycket sträng guvernants övervakning och uppfostran. Franz besökte dem själv emellertid bara med många års intervall. 1855 fördes Cosima till Berlin för att bo hos föräldrarna till en av Franz Liszts elever, sedermera dirigenten Hans von Bülow.

Äktenskap och barn[redigera | redigera wikitext]

Cosima blev bekant med sonen i huset, Hans, och var gift med honom 1857–1869. Med von Bülow hade hon barnen Daniela (1860) och Blandina (1863), hedrande sina nyligen i sjukdom bortgångna syskon. Richard Wagner, von Bülow och Franz Liszt var vänner och samarbetade inom musiken, och Cosima blev 1863 den 24 år äldre Wagners älskarinna då bägge var olyckliga i sina respektive äktenskap. Med Richard Wagner fick hon barnen Isolde (1865), Eva (1867) och Siegfried (1869). Isolde döptes von Bülow, men anses ha Wagner som far. Först 1870 blev Cosima gift med Richard Wagner som inte längre hindrades av äktenskap. Franz Liszt var emellertid motståndare till relationen mellan dottern och Wagner och situationen förvärrades även av att Cosima 1872 konverterade till protestantismen. Von Bülow bröt emellertid med Wagner, och även kontakten med Cosima fick ett uppehåll på elva år trots gemensamma barn.

Verksamheten i Bayreuth och antisemitismen[redigera | redigera wikitext]

Richard Wagner uppförde sina verk i en för ändamålet uppförd lokal på deras hemort Bayreuth i Bayern. Efter hans död 1883 förvaltade Cosima arvet efter honom och ledde under många år Bayreuthfestspelen, åtföljd av barnen. Bägge makarna Wagner hade upprepade gånger uttryckt åsikter av antisemitism[8][9], rasåtskillnad och den tyska kulturens överlägsenhet, och Bayreuth blev en mötesplats för nazister som gillade Wagners musik. Adolf Hitler själv besökte Cosima Wagner, sonen Siegfried och dennes barn Wieland och Wolfgang vid flera tillfällen. Dottern Eva gifte sig med den kände antisemitiske skribenten Houston Stewart Chamberlain, brorson till Neville Chamberlain och bekant till Hitler. Dock var makarna Wagner inte förespråkare för idéerna om förintelsen och flera av deras vänner och medarbetare var judar, exempelvis Hermann Levi som dirigerade Wagners verk, och Richard Wagner uppger att han, trots sin kritik, vägrade medverka i upprop för konkreta handlingar mot judarna som förekom i 1800-talets Europa. Cosimas far Franz Liszt såg ner på judarna som musikskapare men hyllade däremot vad han kallade "zigenarmusik" från Ungern och använde denna som viktig inspirationskälla för sina verk, uttryckt i boken Die Zigeuner und ihre Musik in Ungarn, och återspeglas i verket Der ewige Jude (S.768).

Relationen med Wagner och dagboken[redigera | redigera wikitext]

1869 till 1883 skrev Cosima en detaljerad dagbok om sitt dagliga liv med Richard Wagner, vilken senare publicerades.[10] Dessutom hjälpte Cosima Wagner med hans autobiografi Mein Leben vilken han dedicerade till henne.[11]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Asteroiden 644 Cosima är uppkallad efter henne.[12]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Cosima Wagner, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Cosima Wagner, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Encyclopædia Britannica, Cosima Wagner, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Freebase, läs online och läs online, licens: Apache Software License.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Агу, Мария Катерина София, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon, band I 1890.[källa från Wikidata]
  8. ^ Wagner, Richard (1869) Das Judentum in der Musik
  9. ^ Hueffler, Francis (1897) Correspondence of Wagner and Liszt
  10. ^ Skelton, G. (1994).
  11. ^ Wagner, Richard (trans. Andrew Gray) (1992) My Life, Da Capo Press. ISBN 978-0306804816
  12. ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 62. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA62&dq=644+Cosima&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=644%20Cosima&f=false. Läst 21 mars 2024 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]