Carlo Maria Viganò

Wikipedia open wikipedia design.

Hans excellens
Carlo Maria Viganò
Titulärärkebiskop av Ulpiana
Carlo Maria Viganò in 2013 (cropped).jpg
KyrkaRomersk-katolska kyrkan
ÄrkestiftUlpiana
Utnämnd3 april 1992
Ämbetsperiod1992–
FöreträdareSalvatore Boccaccio
Succession
Prästvigning24 mars 1968
av biskop Carlo Allorio
Biskopsvigning26 april 1992
av påve Johannes Paulus II
Persondetaljer
Född16 januari 1941 (78 år)
Varese, Lombardiet
NationalitetItaliensk
Alma materPåvliga diplomatiska akademin
ValspråkScio Cui credidi
Vapen

Carlo Maria Viganò, född 16 januari 1941 i Varese, är en italiensk ärkebiskop. Han var apostolisk nuntie i USA från 2011 till 2016.

Viganò väckte internationell uppmärksamhet när han den 25 augusti 2018 i National Catholic Register publicerade ett elva sidor långt brev med en redogörelse för hur Vatikanen vid upprepade tillfällen hade varnats beträffande den amerikanske kardinalen Theodore McCarricks sexuella övergrepp.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carlo Maria Viganò prästvigdes 1968. Senare blev han iuris utriusque doctor. År 1973 blev han medlem av Heliga Stolens diplomatiska kår. Från 1978 till 1989 innehade Viganò olika poster vid Heliga Stolens statssekretariat.

I april 1992 utnämndes Viganò till titulärbiskop av Ulpiana, med personlig titel ärkebiskop, och apostolisk nuntie i Nigeria. Han biskopsvigdes den 26 april samma år av påve Johannes Paulus II i Peterskyrkan. Påven assisterades vid detta tillfälle av kardinalerna Franciszek Macharski och Angelo Sodano.

Efter sex år som nuntie i Nigeria utnämndes Viganò i april 1998 till delegat inom Vatikanens statssekretariat; han var bland annat personalchef för den romerska kurian. Benedikt XVI utnämnde i juli 2009 Viganò till generalsekreterare för Påvliga kommissionen för Vatikanstaten. Viganò vinnlade sig särskilt om att bekämpa korruption och kronism inom Vatikanens administration.

I oktober 2011 utnämndes Viganò till apostolisk nuntie i USA. I kraft av detta ämbete försökte Viganò göra Benedikt XVI och dennes efterträdare Franciskus uppmärksamma på bland andra ärkebiskop Theodore McCarricks sexuella övergrepp på seminarister. Viganò gick i pension år 2016 och efterträddes som nuntie av ärkebiskop Christophe Pierre.

Ärkebiskopens brev[redigera | redigera wikitext]

Den 25 augusti 2018 publicerade ärkebiskop Viganò i National Catholic Register ett brev på elva sidor, i vilket han bland annat redogör för de upprepade varningar han förmedlade till Vatikanen beträffande Theodore McCarrick.[1][2]

Enligt brevet hade ärkebiskop Gabriel Montalvo, dåvarande nuntie i USA, redan år 2000 informerat Vatikanen om McCarricks "gravt omoraliska beteende gentemot seminarister och präster".[2] Även Montalvos efterträdare, ärkebiskop Pietro Sambi, upplyste Vatikanen om McCarrick. Viganò själv gjorde år 2006 Vatikanen uppmärksam på McCarricks sexuella övergrepp, men, enligt Viganò, vidtogs det inte några åtgärder för att stoppa McCarrick.[2]

År 2007 skrev Viganò ånyo till Vatikanen; han avfattade ett memorandum, vilket innehöll dokument från Richard Sipe, präst, psykoterapeut och sakkunnig i frågor om sexuella övergrepp mot barn i Romersk-katolska kyrkan.[2] Enligt Viganò ledde detta till att påve Benedikt XVI förbjöd McCarrick att celebrera mässan offentligt och ge föreläsningar.[2][3] Trots detta upphävde Benedikts efterträdare, Franciskus, dessa restriktioner mot McCarrick och gjorde honom till sin rådgivare, ehuru Franciskus, enligt Viganò, redan i juni 2013 visste att McCarrick var en "serial predator", det vill säga att denne vid upprepade tillfällen hade utnyttjat unga män och pojkar sexuellt.[2][3] I brevet uppmanar Viganò påve Franciskus och alla andra som har försökt att mörklägga McCarricks sexuella övergrepp att avgå.[2][3] Viganò anmodar Franciskus att erkänna sina misstag samt föregå med gott exempel och avsäga sig påvevärdigheten. Viganò hävdar att en "tystnadens sammansvärjning" har skyddat biskopar och präster, vilka har begått sexuella övergrepp.[4] Vidare anklagar Viganò två tidigare kardinalstatssekreterare, Angelo Sodano och Tarcisio Bertone, samt den nuvarande kardinalstatssekreteraren Pietro Parolin för att ha känt till McCarricks övergrepp men underlåtit att vidta åtgärder mot denne.[5]

Påve Franciskus reaktion[redigera | redigera wikitext]

En journalist frågade påve Franciskus om denne ville kommentera brevets innehåll. Påven sade då: "Jag kommer inte att säga ett ord om detta. Jag tycker att uttalandet talar för sig självt och att ni har tillräcklig journalistisk kapacitet för att nå egna slutsatser".[6]

Omedelbart kom reaktioner på påvens uttalande. Journalisten John Allen hävdade, att Franciskus uppmanade media att granska anklagelserna och att dessa då skulle falla sönder.[7] Biskopen av Springfield, Thomas Paprocki, menade att påvens svar inte var tillfredsställande och uppmanade Vatikanen att offentliggöra samtliga relevanta dokument, så att det kunde fastställas vem som hade vetat vad angående McCarrick-affären.[8] Biskop Marian Eleganti gjorde gällande, att Franciskus vägran att yppa ett enda ord utgör ett exempel på en klassiskt "icke-förnekande" ("non-denial").[9]

I sin morgonpredikan i kapellet i Domus Sanctae Marthae i Vatikanen sade Franciskus bland annat: "När människor söker skandal och splittring är det enda svaret tystnad och bön". Många tolkade detta som en hänvisning till påvens beslut att inte bemöta Viganòs brev med ett enda ord.[10][11][12]

I en senare morgonpredikan syftade Franciskus på djävulen (Den store åklagaren) och yttrade bland annat följande: "I dessa tider förefaller det som om den store åklagaren har släppts fri och attackerar biskopar... Det är sant, vi är alla syndare, vi biskopar. Han försöker att avslöja synder, så att de förs upp i ljuset för att orsaka skandal bland folket."[13]

Viganòs uppmaning till McCarrick[redigera | redigera wikitext]

Den 14 januari 2019 offentliggjorde Viganò ett brev, i vilket han uppmanar McCarrick att offentligt be om förlåtelse för sina gärningar. Viganò skriver bland annat, att McCarricks själs frälsning står på spel.[14][15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”TESTIMONY of His Excellency Carlo Maria Viganò, Titular Archbishop of Ulpiana, Apostolic Nuncio” (på engelska). Scribd. 22 augusti 2018. Arkiverad från originalet den 30 september 2018. https://www.webcitation.org/72ofbzy6d?url=https://www.scribd.com/document/387040553/TESTIMONY-of-His-Excellency-Carlo-Maria-Vigano-Titular-Archbishop-of-Ulpiana-Apostolic-Nuncio. Läst 30 september 2018. 
  2. ^ [a b c d e f g] Pentin, Edward (25 augusti 2018). ”Ex-nuncio accuses Pope Francis of failing to act on McCarrick's abuse reports” (på engelska). Catholic News Agency. Arkiverad från originalet den 30 september 2018. https://www.webcitation.org/72ofpbibA?url=https://www.catholicnewsagency.com/news/ex-nuncio-accuses-pope-francis-of-failing-to-act-on-mccarricks-abuse-reports-81797. Läst 30 september 2018. 
  3. ^ [a b c] Horowitz, Jason (26 augusti 2018). ”Pope Francis Long Knew of Cardinal’s Abuse and Must Resign, Archbishop Says” (på engelska). The New York Times. Arkiverad från originalet den 30 september 2018. https://www.webcitation.org/72ooEfVQr?url=https://www.nytimes.com/2018/08/26/world/europe/pope-ireland-sexual-abuse-letter-vigano.html. Läst 30 september 2018. 
  4. ^ Sherwood, Harriet (26 augusti 2018). ”Pope Francis failed to act on US abuse claims, says former Vatican envoy – Retired diplomat urges pope to resign over allegations against former archbishop” (på engelska). The Guardian. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2018. https://www.webcitation.org/72waCWSDp?url=https://www.theguardian.com/world/2018/aug/26/pope-francis-failed-to-act-on-abuse-claims-says-former-vatican-envoy. Läst 5 oktober 2018. 
  5. ^ Condon, Ed (26 augusti 2018). ”Former nunciature official: 'Vigano said the truth'” (på engelska). Catholic News Agency. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2018. https://www.webcitation.org/72wacfgbB?url=https://www.catholicnewsagency.com/news/former-nunciature-official-vigano-said-the-truth-38319. Läst 5 oktober 2018. 
  6. ^ Söderlund, Andreas (27 augusti 2018). ”Ärkebiskop kräver påvens avgång: Han kände till sexuella övergrepp”. SVT Nyheter. Arkiverad från originalet den 16 december 2018. https://www.webcitation.org/74heIan9L?url=https://www.svt.se/nyheter/utrikes/arkebiskop-kraver-pavens-avgang-han-kande-till-sexuella-overgrepp. Läst 16 december 2018. 
  7. ^ Allen Jr., John L. (27 augusti 2018). ”Making sense of McCarrick cover-up charges against Pope Francis” (på engelska). Crux. Crux Catholic Media Inc. Arkiverad från originalet den 16 december 2018. https://www.webcitation.org/74het9bZZ?url=https://cruxnow.com/news-analysis/2018/08/27/making-sense-of-mccarrick-cover-up-charges-against-pope-francis/. Läst 16 december 2018. 
  8. ^ ”Statement from Bishop Thomas John Paprocki Regarding the Testimony of the Former Apostolic Nuncio” (på engelska). Diocese of Springfield in Illinois. 28 augusti 2018. Arkiverad från originalet den 16 december 2018. https://www.webcitation.org/74hfRQQ9D?url=https://www.dio.org/communications/press-releases/428-statement-from-bishop-paprocki-regarding-the-testimony-of-the-former-apostolic-nuncio.html. Läst 16 december 2018. 
  9. ^ ”Bishop Eleganti: “The Pope’s silence is a classic non-denial!”” (på engelska). The Catholic World Report. 31 augusti 2018. Arkiverad från originalet den 16 december 2018. https://www.webcitation.org/74hfuEW7e?url=https://www.catholicworldreport.com/2018/08/31/bishop-eleganti-the-popes-silence-is-a-classic-non-denial/. Läst 16 december 2018. 
  10. ^ Brockhaus, Hannah (3 september 2018). ”Pope Francis says response to division should be silence, prayer” (på engelska). Crux. Crux Catholic Media Inc. Arkiverad från originalet den 16 december 2018. https://www.webcitation.org/74hgcEJ4i?url=https://cruxnow.com/vatican/2018/09/03/pope-francis-says-response-to-division-should-be-silence-prayer/. Läst 16 december 2018. 
  11. ^ Bacon, John (3 september 2018). ”Pope: Answer those who 'only seek scandal' with silence, prayer” (på engelska). USA Today. Arkiverad från originalet den 16 december 2018. https://www.webcitation.org/74hgpaHb8?url=https://www.usatoday.com/story/news/world/2018/09/03/pope-answer-those-who-only-seek-scandal-silence-prayer/1184690002/. Läst 16 december 2018. 
  12. ^ Smeds, Charlotta (3 september 2018). ”Påven i Sankta Marta "Välj tystnad i splittringens stund"”. Vatican News. Arkiverad från originalet den 16 december 2018. https://www.webcitation.org/74hh2YTbj?url=https://www.vaticannews.va/sv/paven-franciskus/massa-sankta-marta/2018-09/paven-i-sankta-marta-svara-pa-skandal-och-splittring-med-tystna.html. Läst 16 december 2018. 
  13. ^ ”Pope Francis: the Great Accuser is trying to uncover sins to cause scandal” (på engelska). Catholic Herald. 11 september 2018. Arkiverad från originalet den 17 december 2018. https://www.webcitation.org/74janrNUy?url=http://catholicherald.co.uk/news/2018/09/11/pope-francis-the-great-accuser-is-trying-to-uncover-sins-to-cause-scandal/. Läst 17 december 2018. 
  14. ^ Pentin, Edward (14 januari 2019). ”In New Letter, Archbishop Viganò Calls on McCarrick to Publicly Repent” (på engelska). National Catholic Register. Arkiverad från originalet den 15 januari 2019. https://www.webcitation.org/75S66XUe5?url=http://www.ncregister.com/blog/edward-pentin/archbishop-vigano-calls-on-theodore-mccarrick-to-publicly-repent. Läst 15 januari 2019. 
  15. ^ ”Church Envoy Begs McCarrick to Repent as Abuse Verdict Nears” (på engelska). The New York Times. 14 januari 2019. Arkiverad från originalet den 15 januari 2019. https://www.webcitation.org/75S6Hutee?url=https://www.nytimes.com/aponline/2019/01/14/world/europe/ap-eu-rel-vatican-sex-abuse.html. Läst 15 januari 2019. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Salvatore Boccaccio
Titulärärkebiskop av Ulpiana
1992–
Efterträdare:
Innehar fortfarande posten
Företrädare:
Pietro Sambi
Apostolisk nuntie i USA
2011–2016
Efterträdare:
Christophe Pierre


This page is based on a Wikipedia article written by contributors (read/edit).
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.

Destek