Carl Koldewey
| Carl Koldewey | |
 | |
| Född | 26 oktober 1837[1][2][3] Bücken, Tyskland |
|---|---|
| Död | 17 maj 1908[1] (70 år) Hamburg |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Sysselsättning | Upptäcktsresande |
| Redigera Wikidata | |
Carl Koldewey, född 26 oktober 1837 i Bücken vid Hannover, död 17 maj 1908 i Hamburg, var en tysk nordpolarforskare.
Koldewey förde 1868 den första tyska nordpolsexpeditionen till Spetsbergen samt 1869-70 den andra expeditionen. Denna gick till östra Grönland och nådde 77:e breddgraden. En berättelse om denna färd utkom i 2 band mellan 1873 och 1874.
Koldewey blev först assistent och senare amiralitetsrad och avdelningsföreståndare för nautiska observatoriet ("Seewarte") i Hamburg.
Den tyska forskningsstationen i Ny-Ålesund, Spetsbergen är uppkallad efter Koldewey.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Koldewey, Carl, 1904–1926.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Carl Koldewey, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Karl Koldewey, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8, Karl Koldewey.[källa från Wikidata]