Berlinkonfrontationen

Amerikanska stridsvagnar (närmast) öga mot öga med sovjetiska.
Gränspassage med militäreskort
Amerikanska stridsvagnar vid ett av tillfällena de sattes in vid gränsövergången. Notera schaktbladet som monterats i fronten.
Sovjetisk enhet
Pressfolk och amerikansk militär vid gränsen (bilden är tagen från den östtyska sidan).
Sovjetiska stridsvagnar som retirerar.
Minnesmärke

Berlinkonfrontationen (engelska Standoff at Checkpoint Charlie[1], tyska Konfrontation am Checkpoint Charlie [2]) var en incident under Berlinkrisen 1961[3][4] under Kalla kriget. Incidenten[5] pågick under 16 timmar mellan den 27 oktober och 28 oktober 1961 då stridsberedda amerikanska och sovjetiska stridsvagnar[6] konfronterades[7] vid den amerikanska gränsövergången "Checkpoint Charlie"[8] genom Berlinmuren mellan[9] Västberlin[10] och Östberlin.[11]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Efter andra världskriget delade[6] segermakterna Tyskland i fyra ockupationszoner.[10][11] Stor-Berlin fick en särskild status som gemensamt styrt område, men med fyra separata sektorer,[12] där Västberlin förvaltades av Frankrike (norra delen), Storbritannien (mellersta delen) och USA (södra delen) och Östberlin[8] förvaltades av Sovjetunionen. Situationen komplicerades av att Berlin hamnat som en ö omgiven av den Sovjetiska ockupationszonen.

Segermakternas samarbete försämrades och 1948 inleddes Berlinblockaden och Berlins luftbro. Samarbetet fortsatte att försämras och den andra Berlinkrisen inleddes 1958 när Sovjetunionen[11] meddelande övriga bland De allierade sina krav på att dra tillbaka sina trupper från Berlin och ändra stadens status till en demilitariserad och fri stad.[2] Förhandlingarna strandade och krisen kulminerade med byggandet[1] av Berlinmuren den 13 augusti 1961.[9] Gränsövergångar[11] fastställdes där de allierades personal och utländska diplomater fortsatt skulle kunna passera obehindrad utan[2] särskilt kontroll av tysk polispersonal utifrån Potsdamöverenskommelsen 1945.

Östmakten började[7] kräva[9] att de västallierades personal[2] nu skulle identifiera[3] sig för östtysk[10] gränspersonal vid inresa till Östberlin,[1] Västmakterna fortsatte dock att hävda rätten att obehindrat ha tillträde[8] till stadens samtliga sektorer då de förvaltades av segermakterna och inte av Östtyskland.

10 dagar efter Berlinmurens uppförande beslutade Östtyskland att endast tillåta gränspassage för utländska besökare, diplomater och västallierades personal via järnvägsstationen Bahnhof Berlin Friedrichstrasse[3] i stadsdelen Berlin Mitte i den sovjetiska sektorn och via gränsövergången på Friedrichstrasse, där gränsen gick längs den korsande Zimmerstrasse. Vid den senare upprättades Checkpoint Charlie på den amerikanska sidan,[2][9] mellan Zimmerstrasse och Kochstrasse.

Konfrontationen[redigera | redigera wikitext]

Incidenten inleddes den 22[4] oktober[3] 1961[6] då ställföreträdande chefen[8] för den amerikanska delegationen i Västberlin Edwin Allan Lightner[7] stoppades av östtysk gränspolis på väg till en teaterföreställning i Östberlin. Lightner var visserligen civilklädd men färdades i en USA-märkt bil och vägrade visa Id-handlingar. Lightner fortsatte över gränsen men stoppades efter 40 meter av beväpnade soldater. Amerikanerna svarade med att en snabbinkallad beväpnad eskort[2] som med blottade bajonetter assisterade Lightner tillbaka[3] över gränsen.[8]

Under följande dagar testades fri gränspassage[9] upprepade[8] gånger.[7] Utifrån den ökade spänningen beordrade amerikanske presidentens[10] personliga rådgivare i Berlin[5] general Lucius D. Clay (som tidigare hade organiserat Berlins luftbro[7]) den 25 oktober att flytta stridsvagnsenheter[2] närmare gränsen, Sovjetunionen svarade den här gången med samma åtgärd.[7] Regeringarna i både Väst- (chef Konrad Adenauer) och Östtyskland (chef Walter Ulbricht eller borgmästarna i respektive del (väst Willy Brandt, öst Friedrich Ebert) fick inte[8] delta i besluten.

För att minska de växande spänningarna besöker amerikanske stadskommandanten (Commandant of Berlin Sectors) Albert Watson II sin sovjetiske motpart Andrej Solovjev i Östberlin, samtalet resulterar i ett tillbakadragande[8] av stridsvagnarna. Den 26 oktober stoppar dock östtyska gränsvakter ånyo en amerikansk personal vid gränsövergången.

Den 27[10][11] oktober[5] kring kl 17:00[9] möttes[1] 10[3] amerikanska M-48-stridsvagnar och 10 sovjetiska T-55-stridsvagnar[7] på cirka 50 meters avstånd om var sin sida[11] om gränsen[9] vid Checkpoint Charlie.[4] Brittiska trupper[8] intar positioner vid Brandenburger Tor.[5]

Både USA och Sovjetunionen bekymrades av de potentiella konsekvenserna om konfrontationen skulle eskalera till öppet krig[5][7] och president John F. Kennedy beordrade en direktkommunikation-linje[8] (”Röda linjen”[2] som senare skulle permanenteras som Heta linjen) till Moskva för överläggningar med premiärminister Nikita S. Chrusjtjov. Samtalen resulterade i att sovjetiska och amerikanska stridsvagnar skulle avlägsna sig 1 i taget[1] från Checkpoint Charlie. Båda statschefer stod via länkar i direkt kontakt med befälhavarna för stridsenheterna vid gränsen.

Den 28[10] oktober[5][9] kring kl 11:00 efter 16 timmar[4] började reträtten.[7] En första sovjetisk stridsvagn backade cirka 10 meter[2] följd av en amerikansk som också backade 10 meter. Reträtten fortsatte tills alla stridsvagnar hade avlägsnat sig.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Kennedy försäkrade Chrusjtjov att västmakterna[7] inte hade planer för Östberlin och Chrusjtjov bekräftade avtalet om fri rörelse för de allierade till stadsdelen.

Berlinkonfrontationen blev det första[1][9] och enda[3] tillfället under Kalla kriget då amerikanska och sovjetiska styrkor stod stridsberedda öga mot öga i en direkt konfrontation.

Den 24 oktober 2011[13] avtäcktes ett minnesmärke vid Checkpoint Charlie[5] i Kreuzberg över konfrontationen. Bland deltagarna fanns[13] Alexandra Hildebrandt (chefen för Mauermuseum), Charles C. Clay (barnbarn till Lucius D. Clay) och Sergej N. Chrusjtjov (son till Nikita Chrusjtjov).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] The standoff at Checkpoint Charlie, Rare Historical Photos.com (läst 5 maj 2020)
  2. ^ [a b c d e f g h i] Konfrontation am Checkpoint Charlie, DW.com (läst 5 maj 2020)
  3. ^ [a b c d e f g] Stridsvagnsduell i Berlin 1961, Populär Historia.se (läst 5 maj 2020)
  4. ^ [a b c d] Berlin Wall, History.com (läst 5 maj 2020)
  5. ^ [a b c d e f g] Panzer am Checkpoint Charlie, Welt.de (läst 5 maj 2020)
  6. ^ [a b c] Kalla kriget, ExploreBerlintours.com (läst 5 maj 2020)
  7. ^ [a b c d e f g h i j] Berlin crisis: the standoff at Checkpoint Charlie, The Guardian.com (läst 5 maj 2020)
  8. ^ [a b c d e f g h i j] Nur Sekunden und Meter vom Krieg entfernt, Zeit.de (läst 5 maj 2020)
  9. ^ [a b c d e f g h i] Checkpoint Charlie var centrum i politiskt spel, Världens Historia.se (läst 5 maj 2020)
  10. ^ [a b c d e f] Standoff in Berlin, October 1961, Army.mil (läst 5 maj 2020)
  11. ^ [a b c d e f] The 1961 Berlin Crisis, National Archices.gov (läst 5 maj 2020)
  12. ^ Wolfgang Benz (11 april 2005). Errichtung der Besatzungsherrschaft Bundeszentrale für politische Bildung. Läst 18 november 2020.
  13. ^ [a b] Panzerkonfrontation am Checkpoint Charlie 1961 Arkiverad 18 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine., Gedenktafeln in Berlin.de (läst 5 maj 2020)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Berlinkonfrontationen&oldid=51764686”