Beatrice Portinari

Beatrice Portinari, egentligen Bice di Folco Portinari, född 1266 i Florens, död 8 juni 1290, medverkar i Den gudomliga komedin och var även Dante Alighieris ungdomskärlek^[4] och den musa han besjunger i ungdomsdiktsamlingen I livets vår (omkring 1293). Hon dog ung, endast 24 år gammal.

Beatrice har ibland fått symbolisera den ouppnåeliga kärleken som en poet, författare eller konstnär förevigar. Jämför fröken Dulcinea i Miguel Cervantes Don Quijote, eller Ulla Winblad i Carl Michael Bellmans sånger.

Asteroiden 83 Beatrix är uppkallad efter henne.^[5]

"Beatrice": Målning av Marie Spartali Stillman (1895)
Dante Gabriel Rossettis Beata Beatrix (1864–1870), Tate Britain.
Incipit vita nova, Dante och Beatrice i trädgården, 1903, mästerverk av målaren Cesare Saccaggi

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ International Standard Name Identifier (ISNI), 0000000030482689, läs online, läst: 13 augusti 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ SNAC, Beatrice Portinari, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ National Library of Wales Archives and Manuscripts, Beatrice Portinari, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Beatrice i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 16 november 2017.
^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 21. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA21&dq=83+Beatrix&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=83%20Beatrix&f=false. Läst 16 mars 2024