Anne Warwick

Anne Warwick
Född1538
Dödfebruari 1588
SysselsättningFörfattare, hovdam
MakeJohn Dudley
(g. 1550–)[1][2]
Edward Unton
(g. 1555–)[1][2]
BarnCicely Unton[3]
Edward Unton (f. 1550)[3]
Anne Unton (f. 1554)[3]
Henry Unton (f. 1557)[3]
FöräldrarEdward Seymour, 1:e hertig av Somerset[3][1]
Anne Seymour[3][1]
SläktingarEdward Seymour, 1:e earl av Hertford (syskon)[1]
Redigera Wikidata

Anne Dudley, grevinna av Warwick, född Seymour 1538, död 1588, var en engelsk hovfunktionär. Hon var hovdam hos drottning Elisabet I av England 1559–1588. Hon tillhörde kretsen av monarkens mest gynnade och inflytelserika hovdamer. Hon var också en publicerad författare.

Hon var dotter till Edward Seymour, 1:e hertig av Somerset och Anne Stanhope. Hon gifte sig 1561 med John Dudley, 2nd Earl of Warwick. Hon blev hovdam hos Elisabet 1559, och blev så småningom en av drottningens närmast förtrogna. Genom sitt äktenskap och sin ställning hos drottningen kunde hon grund att vitt spionnät av kontakter som meddelade henne politiskt intressanta uppgifter både i England och utomlands, och hon förekom ofta i ambassadörers rapporter. Efter Blanche Parrys och Elizabeth Clintons död blev hon en av Elisabets absolut närmaste förtrogna bland hovdamerna. Tillsammans med grevinnan Katherine Hastings av Huntingdon gynnade hon sin systerson Robert Sidneys karriär. Tillsammans Mary Scudamore försökte hon 1601 utan framgång tala till lord Essex favör, och erbjöd sig att ordna ett möte med Elisabet mot dennas vilja. Hennes parti för Essex gjorde att hon temporärt hamnade i onåd, men hon blev förlåten och under Elisabets sista år tillhörde hon liksom Scudamore och Dorothy Stafford den lilla krets vänner Elisabet tillbringade sin sista tid med. Hon, Elisabeth Southwell och Helena Snakenborg var de enda tre personer som såg drottningens kropp efter hennes död, ftersom det var de som gjorde liket i ordning och vakade vid det till begravningen, sedan monarken hade förbjudit en balsamering.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Whitelock, Anna, Elisabet I: historien om drottningen och hennes förtrogna, Historiska media, Lund, 2014

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]