Anna Kinberg Batra
| Anna Kinberg Batra | |
 Anna Kinberg Batra i mars 2015. | |
| Innehar befattningen | |
| Tillträdde befattningen 1 mars 2023 | |
| Företrädare | Sven-Erik Österberg |
|---|---|
| Tid i befattningen 10 januari 2015–1 oktober 2017 | |
| Företrädare | Fredrik Reinfeldt |
| Efterträdare | Ulf Kristersson |
| Mandatperiod 2000 (ersättare) 2001–2002 | |
| Valkrets | Stockholms kommun[1] |
| Ordförande i | |
| EU-nämnden (2007–2010)[2] finansutskottet (2010–2014)[2] | |
| Mandatperiod 2006–2010 2010–2014 2014–2018 | |
| Valkrets | Stockholms län[3] |
| Uppdrag i riksdagen | |
Tidigare uppdrag[2] ordinarie ledamot tjänstgörande ersättare gruppledare för Moderaterna (2010–2015) ordförande i EU-nämnden (2007–2010) ordförande i finansutskottet (2010–2014) vice ordförande i finansutskottet (2014) ledamot i EU-nämnden (2006–2007) ledamot i finansutskottet (2010) ledamot i krigsdelegationen (2010–2017) ledamot i näringsutskottet (2006) ledamot i riksdagsstyrelsen (2010–2015) ledamot i utrikesnämnden (2010–2017) suppleant i arbetsmarknadsutskottet suppleant i bostadsutskottet suppleant i EU-nämnden suppleant i konstitutionsutskottet suppleant i Nordiska rådets svenska delegation suppleant i sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet suppleant i skatteutskottet | |
| Född | Anna Maria Kinberg 14 april 1970 Skärholmens församling, Stockholm[4] |
| Politiskt parti | Moderaterna |
| Alma mater | Stockholms universitet, Handelshögskolan i Stockholm |
| Yrke | civilekonom |
| Make | David Batra (sedan 2002) |
Anna Maria Kinberg Batra (uttal: [ɕɪnbærj ˈbɑːtrˌa]), född Kinberg den 14 april 1970 i Skärholmen i Stockholm,[4] är en svensk politiker (moderat) och ämbetsman. Hon var riksdagsledamot 2001–2002 samt 2006–2018 och partiledare för Moderata samlingspartiet 2015–2017.[5][6][7][8] Hon är sedan 1 mars 2023 landshövding i Stockholms län.[9]
Uppväxt[redigera | redigera wikitext]
Anna Kinberg Batra föddes i Skärholmen.[10] Vid fyra års ålder flyttade hon med familjen till Rotterdam i Nederländerna, då hennes far arbetade på Merrill Lynchs Amsterdam-kontor.[11][12] Efter åren i Rotterdam talar Kinberg Batra flytande nederländska.[11] Familjen flyttade tillbaka till Sverige 1980 och bosatte sig i Djursholm där Kinberg Batra tillbringade resten av uppväxten.[12]
Släkt[redigera | redigera wikitext]
Kinberg Batra tillhör släkten Kinberg från Västergötland. Hennes föräldrar är råvaruanalytikern Johan S. Kinberg och kemiingenjören Sarah Kinberg, född Lundgren. Hennes farfar var direktören Hilding Kinberg och farfars farfar professor Hjalmar Kinberg.[13]
Utbildning[redigera | redigera wikitext]
Kinberg Batra läste naturvetenskapsprogrammet på Danderyds gymnasium. Hon studerade sedan franska och nederländska (totalt 90 hp) på Stockholms universitet 1990–1991.[14] Därefter utbildade hon sig till civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm mellan 1991 och 2000, parallellt med olika politiska uppdrag.[15]
Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]
Kinberg Batra gick med i Moderata ungdomsförbundet (MUF) 1983.[16] Under striderna i ungdomsförbundet i början av 1990-talet tillhörde hon den liberala falangen inom förbundet som leddes av Ulf Kristersson.[16]
Kinberg Batra arbetade 1993 som politiskt sakkunnig hos statsminister Carl Bildt i Regeringskansliet.[15] Hon har även arbetat som ledarskribent på Svenska Dagbladet i två omgångar, 1994 och 1996.[15] Åren 1995–1996 var hon kanslichef och politisk rådgivare för Moderaterna i Europaparlamentet.[15] Hon hjälpte europaparlamentariker Margaretha af Ugglas att skriva det första moderata betänkandet (om samarbete och säkerhet i Östersjöregionen).
Åren 1998–2000 arbetade hon som projektledare, bland annat som medgrundare av talangnätverket Nova Talent.[15] Åren 2000–2005 var hon kommunikationskonsult på Prime PR samtidigt som hon drev ett eget företag inom kommunikation och PR.[15] Åren 2005–2006 var hon informationschef vid Stockholms Handelskammare.[15]
Kinberg Batra har bland annat varit kårordförande (som representant för kårpartiet Borgerliga Studenter – Opposition '68) för Stockholms universitets studentkår 1994, styrelseledamot i Moderata ungdomsförbundets förbundsstyrelse 1995–1998, distriktsordförande för Moderata ungdomsförbundet i Stockholms län 1996–1998, styrelseledamot i Fryshuset 2004–2011 samt styrelseledamot för Moderaterna i Stockholms län 2007–2011.[15] Hon var från 2010 ledamot i Moderaternas partistyrelse.[15]
Förtroendevald[redigera | redigera wikitext]
Kinberg Batra valdes 1994 in i landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting, och var då även ledamot i landstingsstyrelsen.
I det följande valet 1998 kandiderade hon till riksdagen i en personvalskampanj där MUF satsade 360 000 kronor.[17] Under kampanjen fick hon medial uppmärksamhet för ett uttalande som hon gjorde i en TV-intervju om sin personvalskampanj, då hon sa att "stockholmare är smartare än lantisar".[18] Hon bad 2014 om ursäkt för uttalandet, som hon beskrev som "det dummaste jag har sagt offentligt".[19]
Den gången fick hon ingen ordinarie plats i riksdagen, men hon tjänstgjorde som ersättare i riksdagen för Carl Bildt under perioden 1 maj till 30 juni 2000.[20][21] Hon utsågs till ny ordinarie riksdagsledamot från och med 18 september 2001 sedan Carl Bildt avsagt sig uppdraget som ledamot.[22]
Kinberg Batra fick åter uppmärksamhet när hon i sin personvalskampanj till riksdagsvalet 2002 utlovade nakenbilder, hemligheter (om henne) och kärlekstips om man mejlade till henne; vad "nakenbilderna" föreställde var dock svårt att säga.[23] På hennes politiska hemsida fanns ytterligare sexuella anspelningar: "Vill du veta mer om mina sex fantasier? Jag tror du skulle gilla dem", med en länk till en artikel med sex punkter om företagande och om öppettider på krogen.[24] "Så här i valrörelsens slutspurt måste man ta till lite grövre kommunikativa metoder för att nå igenom. Tyvärr verkar kombinationen sex och politik vara det enda som funkar" sade Kinberg Batra.[25]
Inte heller den gången blev hon invald i riksdagen, utan hon återvände till kommunpolitiken i Stockholms stad där hon blev ledamot i socialtjänstnämnden för mandatperioden 2003–2006, samt var vice ordförande i tillståndsutskottet.
Efter valet 2006 blev hon både ledamot i kommunfullmäktige i Nacka kommun (till 2007)[15] och ordinarie riksdagsledamot; en plats hon skulle behålla i valen 2010 och 2014. I riksdagen var hon bland annat ordförande i EU-nämnden 2007–2010 och ordförande i finansutskottet 2010–2014. Från 2010 fram till valet som partiordförande i januari 2015 var Kinberg Batra även gruppledare för Moderaterna i riksdagen.[26] Efter valet 2014 utsågs hon till partiets ekonomisk-politiska talesperson.[16]
Partiledare[redigera | redigera wikitext]
Efter valförlusten i valet 2014 meddelade Fredrik Reinfeldt omedelbart sin avgång från posten som partiledare för Moderaterna. I samband med detta övertog Kinberg Batra, som då var partiets gruppledare i riksdagen samt ekonomisk-politisk talesperson, i praktiken rollen som partiledare även om hon ännu inte var formellt vald till posten.[16] Hon företrädde partiet under förhandlingarna med regeringen Löfven I under regeringskrisen hösten 2014, som fick sin upplösning genom den så kallade Decemberöverenskommelsen i december samma år. Den 10 januari 2015 valdes Kinberg Batra enhälligt till partiledare för Moderaterna vid partiets extrastämma i Solna.[5] Hon blev därmed Moderaternas första kvinnliga partiledare.[5]
Kinberg Batra höll till och med 2016 fast vid Moderaternas linje att inte samarbeta alls med Sverigedemokraterna (SD).[27] I januari 2017 gjorde hon ett utspel där hon meddelade att hon ville fälla den rödgröna regeringen och inte längre uteslöt möjligheten att bilda majoriteter med SD i enskilda frågor där det fanns förutsättningar att komma överens, men att hon inte ville inleda regeringsförhandlingar, regeringssamarbete eller budgetförhandlingar med SD.[28] Hon sade 2018 att detta besked blev början till slutet för hennes tid som partiledare då det felaktigt tolkades som att hon ville inleda ett politiskt samarbete med SD.[29] Moderaternas opinionssiffror sjönk sedan tydligt under våren 2017.[30]
Efter omfattande intern kritik mot hennes ledarskap meddelade Kinberg Batra den 25 augusti 2017 att hon skulle komma att avgå som Moderaternas partiledare.[6] Bland annat hade elva av Moderaternas tjugosex länsförbund krävt hennes avgång.[31] Den 1 oktober 2017 valdes Ulf Kristersson till hennes efterträdare vid Moderaternas extrastämma.[32] Året efter släppte hon boken Inifrån som handlar om hennes 997 dagar som partiledare och hur hon tvingades sluta.[33]
Landshövding[redigera | redigera wikitext]
Hon utsågs av regeringen den 2 februari 2023 till landshövding och chef för Länsstyrelsen i Stockholms län med tillträde den 1 mars 2023.[9]
Politiska ståndpunkter och ställningstaganden[redigera | redigera wikitext]
Som ung moderat i MUF var Kinberg Batra tidstypiskt libertariansk, vilket bland annat medförde strävan efter minimal statlig inblandning.[34] I sin första riksdagsmotion argumenterade hon för marknadshyror.[16] 2002 var hon en av fem riksdagsledamöter som gick emot partilinjen och röstade ja till att samkönade par skulle få möjlighet att adoptera.[16] Kinberg Batra har, till skillnad mot Moderaterna som parti och många av sina partivänner, beskrivit sig själv som feminist.[16]
Under sin första mandatperiod i riksdagen 2001 motionerade Kinberg Batra om fri invandring[35], och 2011 sade hon "jag tycker det egentligen är onödigt att ha reglerad invandring, kanske [...] men har vi nu valt att ha en nationalstat med gränser så måste vi ju också såklart ha en reglerad invandring [...] och då vill jag att den ska vara så öppen och bra som möjligt".[36] I november 2016 skrev hon en debattartikel[37][38] och gjorde en radiointervju[39] där hon meddelade att hon hade ändrat uppfattning i frågan.
I en intervju med tidskriften Fokus 2009 nämnde Kinberg Batra som sina politiska förebilder Margaret Thatcher, Ronald Reagan, Mahatma Gandhi och Winston Churchill.[40]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Kinberg Batra är sedan 29 juni 2002 gift med komikern David Batra.[41][42]. Makarna är bosatta i landshövdingeresidenset Tessinska palatset på Slottsbacken i Stockholm.[43] De har en dotter.[34]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Kinberg Batra, Anna (2005). Indien: från stackare till stormakt. Stockholm: Timbro. Libris 9876553. ISBN 91-7566-575-1
- Kinberg Batra, Anna (2018). Inifrån. Stockholm: Albert Bonniers förlag. ISBN 9789100177195
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Kinberg Batra var invald i Sveriges riksdag för Stockholms kommuns valkrets. Valkretsen framgår av Sveriges riksdags protokoll 1998/99:1 (§ 2; ersättare; under namnet Anna Kinberg).
- ^ [a b c] ”Anna Kinberg Batra (M)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Anna-Kinberg-Batra_ae3e9718-b95d-11d5-af14-0050040caabf/. Läst 23 december 2021.
- ^ Kinberg Batra var invald som ordinarie riksdagsledamot i Sveriges riksdag för Stockholms läns valkrets. Valkretsen framgår av Sveriges riksdags protokoll 2006/07:1 (§ 2), 2010/11:1 (§ 2) respektive 2014/15:1 (§ 2).
- ^ [a b] ”Kinberg, Anna Maria”, Sveriges befolkning 1980 (CD-ROM), Stockholm: Sveriges släktforskarförbund, ISBN 91-87676-37-0
- ^ [a b c] ”Kinberg Batra valdes till M-ledare”, TT/Svenska Dagbladet, 10 januari 2015, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kinberg-batra-vald-till-ny-m-ledare_4242285.svd, läst 10 januari 2015
- ^ [a b] Majlard, Jan (25 augusti 2017). ”Kinberg Batra avgår som partiledare”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/kinberg-batra-kallar-till-presskonferens. Läst 25 augusti 2017.
- ^ Anna Kinberg Batra avgår, Dagens Nyheter. Läst 25 augusti 2017, publicerat 25 augusti 2017.
- ^ ”Ulf Kristersson vald till ny partiledare”. Expressen. 1 oktober 2017. http://www.expressen.se/nyheter/ulf-kristerssons-kris-uppdrag-nya-alliansen/.
- ^ [a b] ”Anna Kinberg Batra ny landshövding i Stockholms län.”. Regeringskansliet. 3 februari 2023. https://regeringen.se/pressmeddelanden/2023/02/anna-kinberg-batra-ny-landshovding-i-stockholms-lan/. Läst 3 februari 2023.
- ^ ”Uppväxt nyliberal kan få leda M - Lokalt - Skånskan.se”. Skånskan. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129063709/http://www.skanskan.se/article/20141116/NYHETER/141119429/-/uppvaxt-nyliberal-kan-fa-leda-m. Läst 23 november 2014.
- ^ [a b] ”Ny seriös image lyfte karriären för Batra”. Helsingborgs Dagblad - hd.se. 9 januari 2015. http://www.hd.se/2015-01-09/ny-serios-image-lyfte-karriaren-for-batra. Läst 18 januari 2015.
- ^ [a b] ”Anna Kinberg Batra tar inte längre några risker”. DN.SE. http://www.dn.se/nyheter/sverige/anna-kinberg-batra-tar-inte-langre-nagra-risker/. Läst 18 januari 2015.
- ^ Odelberg, Wilhelm; Bäckmark, Magnus, reds. (2003), Svenska släktkalendern. Årg. 29, Stockholm: Almqvist & Wiksell International, s. 169–172, ISBN 91-22-02008-X
- ^ Utdrag ur Ladok, Stockholms universitet, juli 2018.
- ^ [a b c d e f g h i j] ”CV”. Anna Kinberg Batras webbplats. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141020225237/http://kinbergbatra.se/files/2012/06/cv-anna-kinberg-batra.pdf. Läst 15 januari 2015.
- ^ [a b c d e f g] Eriksson, Karin (5 december 2014). ”Liberal feminist kan bli vår nästa statsminister”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/val/nyval-2015/liberal-feminist-kan-bli-var-nasta-statsminister/. Läst 14 januari 2015.
- ^ Arne Lapidus. "Sprallig doldis kan bli nästa statsminister", Expressen 7 december 2014. Arkiverad på Internet Archive från originalet. Åtkomst den 10 januari 2017.
- ^ Johansson, Anders (23 juli 1998), ”Stockholmare är smartare än lantisar...”, Aftonbladet, http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9807/23/moderat.html, läst 15 januari 2015
- ^ ”Kinberg Batra beredd att leda M”, TT/Helsingborgs Dagblad, 6 november 2014, http://www.hd.se/2014-11-06/kinberg-batra-beredd-att-leda-m, läst 15 januari 2015
- ^ Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:102 Fredagen den 28 april (§ 1), Sveriges riksdag. Läst 23 december 2021.
- ^ prot 1999/2000 129 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 23 december 2021.
- ^ Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:3 Torsdagen den 20 september (§ 1), Sveriges riksdag. Läst 23 december 2021.
- ^ ”Moderatpolitiker säljer sig med sex”. Aftonbladet. 10 september 2002. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10305033.ab.
- ^ Så tog pr-knepen Anna Kinberg Batra till M-toppen läst 2015-01-31
- ^ ”Anna Kinberg Batras gamla nakenbildstrick dyker upp igen”. Nyheter24. 13 januari 2015. http://nyheter24.se/nyheter/politik/786992-kinberg-batras-gamla-nakenbildstrick-flyter-upp-till-ytan.
- ^ Anna Kinberg Batra (M): Aktuella och tidigare uppdrag, Sveriges riksdag, https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Hitta-ledamot/Ledamoter/Kinberg-Batra-Anna-012053331219/?hist=true, läst 15 januari 2015
- ^ "M-ledningen stoppar SD-samarbete i Hässleholm", Dagens industri, 20 december 2016. Åtkomst den 24 januari 2017.
- ^ Ekot/TT. "M redo att fälla regeringen", sverigesradio.se, 19 januari 2017. Åtkomst den 24 januari 2017.
- ^ "Fredagsintervjun - Anna Kinberg Batra Arkiverad 25 november 2018 hämtat från the Wayback Machine." (vid 40m50s), Kvartal, 23 november 2018.
- ^ Svensson, Olof & Karlsson, Pär (1 juni 2017). ”Kraftigt ras för Moderaterna i SCB-mätningen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/842ad/kraftigt-ras-for-moderaterna-i-scb-matningen. Läst 11 april 2024.
- ^ Olsson Berg, Hanna m.fl. (24 augusti 2017). ”Många förbund kräver Anna Kinberg Batras avgång”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/mJ0Q1/manga-forbund-kraver-anna-kinberg-batras-avgang. Läst 11 april 2024.
- ^ ”Ulf Kristersson vill göra upp med S om invandringen” (på svenska). DN.SE. 1 oktober 2017. http://www.dn.se/nyheter/politik/ulf-kristersson-vill-gora-upp-med-s-om-invandringen/. Läst 1 oktober 2017.
- ^ ”Läsardieten: Anna Kinberg Batra”. Svensk Bokhandel (21–2018): sid. 36.
- ^ [a b] Mattmar, Ulf; Magnusson, Örjan (10 november 2014). ”Anna Kinberg Batra - vem är hon?”. SVT Nyheter. http://www.svt.se/nyheter/sverige/anna-kinberg-batra-vem-ar-hon. Läst 3 december 2014.
- ^ Per Bill et al. "Motion 2001/02:Sf333 Fri invandring", riksdagen.se. Läst den 10 december 2014.
- ^ Göran Pettersson. "Anna Kinberg Batra i Den politiska talradion" (vid 23.45 min), Anna Kinberg Batra intervjuad i Din ledamot.se – Den politiska talradion, 21 januari 2011. Åtkomst den 22 november 2016.
- ^ Anna Kinberg Batra. "Därför har jag ändrat mig om invandringen", Aftonbladet, 22 november 2016. Åtkomst den 22 november 2016.
- ^ SvD. "Därför har Kinberg Batra ändrat sig om invandringen", Svenska Dagbladet, 22 november 2016. Åtkomst den 22 november 2016.
- ^ "Kinberg Batra rannsakar sig själv om invandringen", Studio Ett, Sveriges Radio, 22 november 2016. Åtkomst den 22 november 2016.
- ^ Ritter, Anna (2009). ”Anna Kinberg Batra, 08:a och EU-kramare”. Fokus (18). Arkiverad från originalet den 9 december 2014. https://web.archive.org/web/20141209094812/http://www.fokus.se/2009/05/anna-kinberg-batra-08a-och-eu-kramare/. Läst 9 december 2014.
- ^ Lönnaeus, Olle (15 september 2014), ”Kinberg Batra favorit till att bli ny Moderatledare”, Sydsvenskan, http://www.sydsvenskan.se/ingen-sektion/kinberg-batra-favorit-till-att-bli-ny-moderatledare/, läst 14 oktober 2014
- ^ Vigselannons i Svenska Dagbladet 3 november 2002, s. 31
- ^ https://www.ratsit.se/19721129-David_Chandra_Batra_Stockholm/JOKWm5cpAcZ4srJa5lFqt22IZnSAINFleAFx7yBP7jw
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikiquote har citat av eller om Anna Kinberg Batra.
Wikimedia Commons har media som rör Anna Kinberg Batra.- Anna Kinberg Batra på Sveriges riksdags webbplats
- ”Anna Kinberg Batras webbplats”. Arkiverad från originalet den 10 november 2014. https://web.archive.org/web/20141110052031/http://kinbergbatra.se/. Läst 4 november 2013.
| Landshövdingetitlar | ||
|---|---|---|
| Företräddes av Sven-Erik Österberg | Landshövding i Stockholms län 2023– | Sittande |
| Partipolitiska uppdrag | ||
| Företräddes av Fredrik Reinfeldt | Moderaternas partiordförande 2015–2017 | Efterträddes av Ulf Kristersson |
| Företräddes av Lars Lindblad | Moderaternas gruppledare 2010–2015 | Efterträddes av Jessica Polfjärd |
| Sveriges riksdag | ||
| Företräddes av Björn Hamilton | EU-nämndens ordförande 2007–2010 | Efterträddes av Carl B. Hamilton |
| Företräddes av Stefan Attefall | Finansutskottets ordförande 2010–2014 | Efterträddes av Fredrik Olovsson |
| Företräddes av Fredrik Olovsson | Finansutskottets vice ordförande 2014 | Efterträddes av Ulf Kristersson |
| ||||||||||||||||||||||||||||
|