Anna-Lena Pihl
| Anna-Lena Pihl | |||
| Personlig information | |||
|---|---|---|---|
| Födelsedatum | 30 december 1964 | ||
| Födelseort | Gävle, Sverige | ||
| Position | Målvakt | ||
| Juniorklubbar | |||
| 1979–1983 |  IF Skade | ||
| Seniorklubbar* | |||
| År 1983–1984 1984–1987? 1987?–1992 1992–1998 1998–2006 2006-2008 |
| ||
| Landslag** | |||
| År 1983–2004 |
| ||
| * Antal matcher och mål i seniorklubbar räknas endast för de inhemska ligorna. ** Antal landskamper och mål är korrekta per den 24 april 2023. | |||
Anna-Lena Pihl, född 30 december 1964, är en svensk före detta handbollsmålvakt, som spelade handboll på elitnivå i nära 30 år. Hon var även friidrottare på elitnivå och har tävlat för Sverige i spjutkastning i finnkampen. (personligt rekord 54 meter – troligen 54,56[1]).
Klubbkarriär[redigera | redigera wikitext]
Anna-Lena Pihl började spela handboll för Skade IF, i Gävle, 15 år gammal (1979). Klubben gick till SM-final och man förlorade i två raka mot Stockholmspolisen. Pihl spelade för Skade IF till de trillade ur allsvenskan 1983. Då gick hon till Silving Troja som spelade allsvenskt. Anna-Lena Pihl hade kommit in på GIH på Bosön och flyttade då till Stockholm. Hon spelade för Silving-Troja och förlorade ännu en SM-final. Efter finalen 1984 drog sig Silwing Troja ur damallsvenskan av ekonomiska skäl och Pihl bytte klubb till Spårvägen HF. I slutet av 1980-talet bytte hon till Stockholmspolisen och Pihl var med och förlorade ännu en SM-final. Hon är den enda spelaren som förlorat SM-finaler med tre olika klubbar. 1988–1989 blev hon Årets handbollsspelare i Sverige.[2] Klubbkarriären fortsatte i Stockholmspolisen och 1990 äntligen vann Anna-Lena Pihl sitt enda SM Guld med Stockholmspolisen. Sen blev Skuru IK ny klubbadress[3] innan det åter blev Stockholmspolisen och slutligen Spårvägen igen.[4]
Landslagskarriär[redigera | redigera wikitext]
Anna-Lena Pihl debuterade 1983 i landslaget mot Danmark då hon var 19 år gammal och spelade för HK Silwing/Troja. Det dröjde sedan till 1987 innan hon fick nästa uppdrag för landslaget, där hon var ordinarie i en tioårsperiod. Sammanlagt spelade hon 113 landskamper enligt den gamla statstiken.[5]Medan hon spelade 122 för Sverige med 2 lagda mål enligt den nya statistiken.[6] Hon slutade egentligen i landslaget 1997 då hon ansågs för gammal. Men sju år senare inför EM 2004 gjorde hon comeback i landslaget 40 år gammal.[7] Då hade hon haft en allvarlig ryggskada 1998 och en hälseneruptur men tränat sig tillbaka till landslaget. Hon spelade då för Stockholmspolisen och i en klassisk artikel "Konstapel Pihl i buren" i Svenska Dagbladet 25 oktober 2005 av Johanna Garå skildras hennes handbollskarriär med 22 säsonger i elitserien och över 500 matcher. Efter 2004 blev det inga fler landskamper. Hon är stor tjej.
Anna-Lena Pihls karriär slutade inte där utan karriären i elitserien fortsatte till 2010 och blev 31 säsonger. Sista klubben blev Spårvägen 2006–2008[8] efter att Stockholmspolisen åkt ur serien 2006. Hon gjorde sedan några inhopp 2009[9] i serien och 2010 i slutspelet i matcherna Skuru IK mot Eslöv. Det betyder att hon spelat i 5 decennier i allsvenskan/elitserien, 1970-,1980-,1990-,00- och 2010-talet.[10]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Kenneth Riggberger”. riggberger.dinstudio.se. http://riggberger.dinstudio.se/empty_31.html. Läst 15 november 2017.
- ^ Wigren, Jan (1989-1990). ”Årets spelare Anna-Lena Pihl”. Handbollboken. Handbollboken 1945-. Stockholm. sid. 12-13
- ^ ”European Handball Federation - Anna-Lena Pihl / Player” (på engelska). history.eurohandball.com. http://history.eurohandball.com/ec/city/women/1997-98/player/504423/Anna-LenaPihl. Läst 23 april 2023.
- ^ Hans Jansson. ”Ska vi hänga med i toppen måste vi slå oss samman”. Dagens Nyheter 20 januari 2008.
- ^ Irene Ek och Jan Wigren, red (2015-2016). Handbollboken Officiell kalender för Svenska Handbollförbundet. Handbollboken 1945_. Stockholm
- ^ ”Landskamper”. Handbollslandslaget. https://www.handbollslandslaget.se/dam/landskamper/. Läst 23 april 2023.
- ^ Anna Carlsson. ”40-åriga Pihl gör comeback i blågult efter sju års frånvaro”. Aftonbladet 5 oktober 2005.
- ^ Robert Zetterquist. ”Skicklig målvakt stoppade Skånela”. Sigtunabygden 2 november 2007.
- ^ Peder Jogstad. ”Team Eslöv nere för räkning”. Sydsvenska Dagbladet 21 mars 2009.
- ^ ”Går det att slå det rekordet”. P4 Halland 22 mars 2010.