Anglo-frisiska språk
De anglo-frisiska språken utgör en undergrupp av de västgermanska språken. Anglo-frisiska talades ursprungligen i Nordsjöns kontinentala kustland. I gruppen ingår fornengelskan, belagd sedan 700-talet, och fornfrisiskan, belagd sedan 1100-talet och fram till ca 1500[1] samt deras avkomlingar (engelska, frisiska mfl.).
De anglo-frisiska språken skiljer sig från de övriga västgermanska språken (tyska, nederländska mfl.) bland annat genom den anglo-frisiska palataliseringen av velarer och bortfallet av nasaler framför frikativor, varvid vokalen ursprungligen förlängts. (Snarlika förändringar har också skett i svenskan.)
Exempel på den anglo-frisiska palataliseringen, där tyskt /k/ motsvaras av /tS/ medan tyskt /g/ motsvaras av /j/:
| Tyska | Nederländska | Frisiska | Engelska | Svenska |
|---|---|---|---|---|
| Käse | kaas | tsiis | cheese | ost |
| Kirche | kerk | tsjerke | church | kyrka |
| Gestern | gisteren | juster | yester(day) | (i)går |
| Garn | garen | jern | yarn | garn |
| Regen | regen | rein | rain | regn |
| Tag | dag | dei | day | dag |
| Weg | weg | wei | way | väg |
Exempel på bortfall av nasaler:
- tyska Gans, nederländska gans - frisiska goes, engelska goose (gås);
- tyska Mund, nederländska mond - nordfrisiska müs, mös, engelska mouth (mun);
- tyska och nederländska ander- - frisiska oare, engelska other (annan/andra);
- tyska uns, nederländska ons - frisiska ús, engelska us (oss).
En grammatisk skillnad består i avsaknaden av ett särskilt reflexivt pronomen. Man kan jämföra:
| Tyska | Nederländska | Frisiska | Engelska | Svenska |
|---|---|---|---|---|
| er hat sich gewaschen | hij heeft zich gewassen | hy hat him waske | he has washed himself | han har tvättat sig |
| sie hat sich gewaschen | zij heeft zich gewassen | sy hat har waske | she has washed herself | hon har tvättat sig |
| sie haben sich gewaschen | zij hebben zich gewassen | sy hawwe harren waske | they have washed themselves | de har tvättat sig |
Räkneord[redigera | redigera wikitext]
Räkneorden från ett till tio i några anglo-frisiska språk:
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Engelska | one | two | three | four | five | six | seven | eight | nine | ten |
| Scots (lågskotska) | ane yae | twa | thrie | fower | five | sax sex | seiven | aicht aucht | nyne neen | ten |
| Frysk (västfrisiska) | ien | twa | trije | fjouwer | fiif | seis | sân | acht | njoggen | tsien |
| Seeltersk (östfrisiska) | aan | twäi twäin twoo | träi | fjauwer | fieuw | säks | soogen | oachte | njugen | tjoon |
| Mooring (nordfrisiska) | iinj ån | tou tuu | trii tra | fjouer | fiiw | seeks | soowen | oocht | nüügen | tiin |
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Elof Hellquist: Svensk etymologisk ordbok, Gleerups, Lund 1922, sida 1280 [1]