Anders Piltz

Anders Piltz.

Anders Edvard Gottlieb Piltz, född 7 mars 1943 i Ödeborg i Dalsland,[1] är en svensk latinist och romersk-katolsk präst samt tidigare biskopsvikarie för gudstjänstlivet i Stockholms katolska stift och ordförande i Katolska liturgiska nämnden (KLN).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Piltz studerade 1963–1965 vid Stockholms universitet, 1965–1974 vid Uppsala universitet och senare vid Pontificia Università di San Tommaso (Angelicum) i Rom. Till hans 65-årsdag 2008 utkom den över 700 sidor omfångsrika festskriften Förbistringar och förklaringar.[2] Han blev hedersdoktor vid teologiska faktulteten, Uppsala universitet, 2003.

Piltz disputerade i latin vid Uppsala universitet 1974, blev docent där 1976, vid Lunds universitet 1981 och professor i ämnet där 2000–2008. Hans specialitet är latinsk textkritik och medeltida teologi, filosofi och idéhistoria. Han bedriver forskning på latinets ordbildningshistoria och de vetenskapliga terminologiernas uppkomst samt på senmedeltida och nylatinsk litteratur.

Han diakonvigdes 1982 och prästvigdes 1987 och är medlem av dominikanordens (franska provinsen) sammanslutning för sekularpräster, professor emeritus i latin vid Lunds universitet samt författare, psalmdiktare och översättare. Han är ledamot av Michaelisgillet. Han ingick åren 1980-1986 i styrelsen för den statliga Bibelkommissionen, som ansvarade för arbetet på den svenska bibelöversättning som går under namnet Bibel 2000. Han var åren 1987-2008 katolsk fältpräst i armén.

Hans bok Medeltidens lärda värld (Stockholm: Carmina, 1978, flera senare upplagor) om studier och undervisning vid medeltida universitet och skolor blev ett standardverk i kurserna i idéhistoria, historia och filosofi vid flera svenska lärosäten. Boken blev en internationell succé och översattes till engelska och tyska.

Han har publicerat en rad böcker i religiösa och teologiska frågor, och han har i egenskap av präst och kulturdebattör varit en ofta anlitad röst i filosofiska, idéhistoriska och teologiska frågor i dagspress, tidskrifter, radio och tv. Han har varit medlem av redaktionskommittén för den katolska kulturtidskriften Signum alltsedan dess start 1975.

Piltz företräder en personalistisk filosofi och en kristen humanistisk tradition. Som exempel kan nämnas Mellan ängel och best: människans värdighet och gåta i europeisk tradition; Det gråtande djuret: människans mångtydighet i europeisk tradition, Se ansiktet: tjugofyra essäer inför inkarnationens mysterium och Adam, var är du? Om människans hemkomst till sig själv. I sina krönikor i Göteborgs-Posten och Dagen har han utgått från tesen att människan har sin värdighet och sina mänskliga rättigheter genom att vara skapad till Guds avbild, att såväl tro som rationalitet måste underställas förnuftets prövning, samt att det inte finns någon faktisk motsättning mellan tro och vetande.

Som biskopsvikarie var han huvudansvarig för den nya katolska psalmboken Cecilia. Katolsk gudstjänstbok samt för den senaste upplagan av Missale, altarmässboken för det katolska stiftet (båda utkom 2013) och ledde det fortlöpande projektet att framställa den romerska ritens liturgiska böcker, reformerade genom beslut av Andra Vatikankonciliet (1963), i svensk språkdräkt. Tillsammans med Anders Ekenberg var han redaktör för tidegärdsboken i fyra band Timmarnas liturgi (publicerad i november 2021), den svenska versionen av den latinska förlagan Liturgia horarum.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Anders Piltz är son till kyrkoherden i Färgelanda, teol. lic. Constantin Piltz (1895-1950), och teol. lic., fil. mag. Signe Piltz, lektor vid Lärarhögskolan i Luleå (1900-1990) samt bror till konsthistorikern Elisabeth Piltz (1938-2018).

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • 1974 - Prolegomena till en textkritisk edition av magister Mathias' Homo conditus. AUU, Studia latina Upsaliensia, 7
  • 1977 - Studium Upsalense. Specimens of the Oldest Lecture Notes Taken in the Mediæval University of Uppsala. AUU, Organisation och historia, 36
  • 1978 - Medeltidens lärda värld
  • 1979 - Utopia. Landet ingenstans. Översättning och kommentar av Thomas Mores Utopia [den latinska urtexten]
  • 1984 - "Adam, Bibeln och auctores. En studie i litterär teknik", C.F. Hallencreutz (red.), Adam av Bremen. Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar
  • 1984 - Magister Mathias. Homo conditus. Svenska Fornskriftsällskapet. Latinska skrifter IX:1
  • 1986 - Magister Mathias. Vägen till Jerusalem. Valda texter ur Homo conditus
  • 1986 - "Magister Mathias of Sweden in his Theological Context. A Preliminary Survey", M. Asztalos, The Editing of Theological and Philosophical Texts from the Middle Ages. AUS, Studia latina Stockholmiensia, XXX
  • 1987 - "Medeltidskyrkans genrer", i L. Lönnroth & S. Delblanc, Den svenska litteraturen. Från runor till romantik 800-1830
  • 1991 - Mellan ängel och best: människans värdighet och gåta i europeisk tradition
  • 1992 - "Kristen etik och västerländsk humanism" i Skola för bildning. SOU 1992:94
  • 1993 - Katolsk tro. Kort katolsk katekes: repetition av den kristna trons grunder
  • 1993 - "Human, humaniora, humanism: kan man utbildas till människa?" , J. Blomqvist & U. Teleman (red.), Språk i världen. Broar och barriärer
  • 1995 - Som regnet och snön: ett kyrkoår
  • 1995 - "Mathiæ canonici Lincopensis Alphabetum distinccionum", M. Asztalos & C. Gejrot (red.) Symbolæ Septentrionales. Festskrift Jan Öberg
  • 1997 - Spåren i djupet: om det gudomliga ordets makt
  • 1997 - "Magister Golyas de quodam abate. Critical edition and translation", O. Ferm & B. Morris, Master Golyas and Sweden. The Transformation of a Clerical Satire
  • 1998 - Det gråtande djuret: människans mångtydighet i europeisk tradition
  • 1999 - "Den europeiska bakgrunden. Åren 1248-1523. En idéhistorisk översikt", S.-E. Pernler (red.), Sveriges kyrkohistoria. Hög- och senmedeltid
  • 1999 - Se ansiktet: tjugofyra essäer inför inkarnationens mysterium
  • 2000 - Honung ur klippan: från bibeltext till själaspis
  • 2002 - En liten vägledning till att läsa Bibeln
  • 2002 - Morgonens nåd och nattens trofasthet: 201 andakter med bibliska meditationer
  • 2003 - Om Jesus Kristus: tio teser
  • 2005 - "Tolerans – före och efter ordet" i Trygghet och äventyr. Om begreppshistoria, KVHAA, Konferenser 59
  • 2005 - Tidsbilder: sextionio anteckningar
  • 2006 - "Petrus Lagerlöf. Värmlänning, svensk, romare", "Nödder att bo vid Fyris å". Värmlänningar i Uppsala under fyra århundraden
  • 2007 - "Kalkmålningarna som retorik", J. Öberg, E. Kihlman & P. Melin (red.), Den mångsidige målaren. Vidgade perspektiv på Albertus Pictors bild- och textvärld
  • 2009 - Adam, var är du? Om människans hemkomst till sig själv
  • 2012 - Den signade dag. Den nordiska dagvisans ursprungsfunktion. Texter, analyser, hypoteser
  • 2013 - Som regnet och snön. Ett kyrkoår
  • 2014 - "Böner om huslig lycka i nordisk medeltid", P. Stobæus (red.), Gutagåtor. Historiska problem och tolkningar, 21-45
  • 2014 - Tidebok. 114 marginalanteckningar
  • 2016 - "Örat tar över. Trons avmaterialisering på 1500-talet", F. Heiding & M. Nyman (red.), Doften av rykande vekar. Reformationen ur folkets perspektiv, 45-92
  • 2017 - "The Classical Heritage in Protestant and Catholic Propaganda. The Example of Laurentius Boierus", The Classical Tradition in the Baltic Region. Spudasmata, 171
  • 2017 - "Jonas Columbus självbiografiska elegier", Humanitas. Festskrift Arne Jönsson
  • 2018 - "Philosophy and Theology", Handbook of Pre-Modern Nordic Memory Studies
  • 2019 - "Birgitta and the Bible", M. H. Oen (ed.), A Companion to Birgitta of Sweden and her Legacy in the Later Middle Ages
  • 2020 - En kort introduktion till liturgins tecken
  • 2021 - Timmarnas liturgi. Liturgia horarum, I-!V [den svenska versionen av tidegärden enligt romersk rit]
  • 2022 - En kort introduktion till Timmarnas liturgi
  • 2022 - "Vetenskapliga texter", J. Nordin (red.), Kodex. Boken i medeltidens Sverige, 444-453
  • 2023 - "Accessit latinitas, recessit pietas: Pope Urban VIII Barberini and the Vicissitudes of Latin Hymnography", Why We Sing. Music, Word, and Liturgy in Early Christianity. Festskrift Anders Ekenberg

Utmärkelser, ledamotskap och priser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990: Piltz, Anders Edvard Gottlieb
  2. ^ [a b] Beskow Per, Borgehammar Stephan, Jönsson Arne latinist, red (2008). Förbistringar och förklaringar: festskrift till Anders Piltz. Lund: Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Libris 10711302. ISBN 978-91-87976-29-2 
  3. ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
  4. ^ ”Det var Konstnärernas kollektivverkstad i Göteborg som fick 415 000 pix av Konstnärsnämnden. Motsvarande kollektivverkstad i Stockholm fick ingenting, påpekar en taleskvinna för verkstan. (920408 s A10) Anders Piltz”. DN.SE. 7 april 1992. https://www.dn.se/arkiv/namn-och-nytt/det-var-konstnarernas-kollektivverkstad-i-goteborg-som-fick-415-000-pix-av-konstnarsnamnden/. Läst 25 januari 2020. 
  5. ^ ”C S Lewis-priset”. DN.SE. 23 november 2003. https://www.dn.se/arkiv/familj/c-s-lewis-priset/. Läst 25 januari 2020. 
  6. ^ Waara, Anneli. ”Nya hedersdoktorer vid teologiska fakulteten - Uppsala universitet”. www.uu.se. https://www.uu.se/nyheter-press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=1694&na=vanligt. Läst 25 januari 2020. 
  7. ^ Spektra (26 september 2006). ”Lindqvist och Brunner prisas”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/lindqvist-och-brunner-prisas. Läst 25 januari 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anders_Piltz&oldid=53196500”