Amfibol

Amfiboler är en stor grupp bergartsbildande silikatmineral. Amfibol utgör huvudbeståndsdelen i amfibolit. Egenskaperna hos dessa mineral kan variera kraftigt, till exempel varierar den relativa densiteten från 2,9 i tremolit till 3,8 i enigmatit.

Egenskaperna och den kemiska sammansättningen gör amfiboler mycket lika pyroxener och båda mineralgrupperna är inosilikater. Amfiboler består av dubbla kedjor av SiO₄-tetraedrar länkade i hörnen medan pyroxener består av enkla kedjor. Amfiboler delas upp i tre serier avseende kristallstruktur. Till skillnad från pyroxener innehåller amfiboler ofta hydroxidjoner (OH^-).

Amfibolens spaltytor bildar en vinkel på 124° medan pyroxener har 87°. Amfiboler har starkare pleokroism.

Amfiboler kan vara både primära eller sekundära mineral. Som primärt mineral förekommer det som hornblände i magmatiska bergarter som exempelvis i granit, diorit eller andesit. Som sekundärt mineral har amfibol antingen utvecklats i kalksten genom kontaktmetamorfos (tremolit) eller genom omvandling av andra ferromagnesiummineral (till exempel augit) genom dynamometamorfos (aktinolit). När amfiboler har yttre form efter omvandlad (så kallad pseudomorf) augit (en pyroxen) kallas de uralit.

Namnet kommer av grekiskans amfibolos, "tvetydig" och introducerades av René Just Haüy (1743–1822).

Amfibolgrupper[redigera | redigera wikitext]

Ortorombiska serien

• Antofyllit (Mg,Fe)₇Si₈O₂₂(OH)₂ förekommer som brun, fibrös massa tillsammans med hornblände i glimmerkiffer i bland annat Kongsberg i Norge. En variant rik på aluminium kallas gedrit.

Monklina serien

• Tremolit Ca₂Mg₅Si₈O₂₂(OH)₂
• Aktinolit (strålsten) Ca₂(Mg,Fe)₅Si₈O₂₂(OH)₂ är en av de vanligaste medlemmarna i den monoklina serien. Aktinolit bildar radierande grupper av spetsiga kristaller med grön till grön-gul färg. Aktinolit är vanlig i grönsten. Namnet kommer av grekiskans aktis', "stråle" och lithos, "sten" och är en översättning från tyska.
• Cummingtonit Fe₂Mg₅Si₈O₂₂(OH)₂
• Grünerit Fe₇Si₈O₂₂(OH)₂

• Hornblände Ca₂(Mg,Fe,Al)₅(Al,Si)₈O₂₂(OH)₂ en viktig beståndsdel i många magmatiska bergarter och också i amfiboliter som bildas genom metamorfism av basalt.

• Glaukofan Na₂(Mg,Fe)₃Al₂Si₈O₂₂(OH)₂ bildar tillsammans med riebeckit, arfvedsonit och krokodilit en speciell grupp av alkaliamfiboler. Glaukofan förekommer i blåskiffer.
• Riebeckit Na₂Fe²⁺₃Fe³⁺₂Si₈O₂₂(OH)₂ mörkgrön, primärt mineral i magmatiska bergarter rika på natrium (nefelin-syenit och fonolit).
• Arfvedsonit Na₃Fe²⁺₄Fe³⁺Si₈O₂₂(OH)₂ som ovan.
• Krokidolit (blå asbest) NaFe²⁺₃Fe³⁺₂Si₈O₂₂(OH)₂ förekommer i järnstensformationer och är liksom glaukofan resultatet av dynamometamorfa processer.
• Richterit Na₂Ca(Mg,Fe)₅Si₈O₂₂(OH)₂
• Pargasit NaCa₂Mg₃Fe²⁺Si₆Al₃O₂₂(OH)₂ är en hårt, kompakt, sällsynt och magnesiumrik amfibol som förekommer i ultramafiska bergarter. Pargasit bildas bara på mycket stort djup i jordmanteln och ingåri bergartsgrupper som kimberit, lamproit och lamprofyr. Färgen är svart med röd-brun pleokroism.

Triklina serien

• Enigmatit Na₂Fe²⁺₅TiSi₆O₂₀ liksom varianten cossyrit ett sällsynt mineral som ingår i de magmatiska bergarterna i nefelin-syenit- och fonolit-grupperna.

Se även[redigera | redigera wikitext]

• Asbest
• Jade
• Grönsten
• Lista över mineral

Referenser[redigera | redigera wikitext]

• Denna artikel var ursprungligen en översättning av motsvarande engelska artikel den 25 juni 2006 som i sin tur utgick från en artikel i den upphovsrättsfria Encyclopædia Britannica från 1911.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

• Wikimedia Commons har media som rör Amfibol.
  Bilder & media
• Kristallstruktur hos amfiboler