50 Persei

50 Persei
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPerseus
Rektascension04t 08m 36,61660s[1]
Deklination+38° 02′ 23,06″[2]
Skenbar magnitud ()+5,52 (V)[3] +5,63 – 5,74 (Hp)[4]
Stjärntyp
SpektraltypF7 V[5]
U–B0,00[3]
B–V0,520 ± 0,005[6]
VariabeltypEruptiv variabel av RS Canum Venaticorum-typ (RS:)[4] och BY Draconis-variabel (BY)[7]
Astrometri
Radialhastighet ()26,2[8] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 164,10[1] mas/år
Dek.: -202,60[1] mas/år
Parallax ()47,63 ± 0,26[1]
Avstånd68,5 ± 0,4  (21,0 ± 0,1 pc)
Absolut magnitud ()3,87[9]
Detaljer
Massa1,16[10] M
Radie1,34[11] R
Luminositet2,38[11] L
Temperatur6 147[10] K
Metallicitet-0,11 (Fe/H)[10] dex
Vinkelhastighet20,81[12] km/s
Ålder0,60[8] miljarder år
Andra beteckningar
V582 Persei, GJ 9145, NLTT 12608, USNO-B1.0 1280-00088407, GJ 161.1, PLX 911, uvby98 100025998, ALC 1E, GSC 02877-01545, PLX 911.00, WDS J04076+3804E, AG+37 476, HD 25998, PPM 69137, WEB 3714, ASCC 469550, HIC 19335, ROT 609, WISEA J040836.76+380221.0, BD+37 882, HIP 19335, 1RXS J040836.4+380213, YPAC 58, 2EUVE J0408+38.0, HR 1278, SAO 57006, LH98 129, EUVE J0408+38.0, IRAS 04052+3754, SKY# 6308, SCB2001 226, FK5 2297, LSPM J0408+3802, TD1 2841, Gaia DR2 225668198891010560, GC 4973, LTT 11352, TYC 2877-1545-1, Gaia DR1 225668198891010560, GCRV 2370, 2MASS J04083660+3802230, UBV M 9957, GEN# +1.00025998, N30 849, UBV 4045[2][13]

50 Persei, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden, Perseus som också har variabelbeteckningen V582 Persei. Den har en högsta skenbar magnitud på ca 5,52[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 47,6[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 69 ljusår (ca 21 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 26 km/s.[8]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

50 Persei är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F7 V.[5] Den har en massa som är ca 1,2[12] solmassor, en radie som är ca 1,3[11] solradier och utsänder ca 2,4[11] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 6 100 K.[1] Stjärnan har ett överskott av infraröd strålning vid en våglängd av 70 μm, vilket antyder förekomsten av en omgivande stoftskiva med en temperatur på 96 ± 5 K.[14]

50 Persei är en eruptiv variabel av RS Canum Venaticorum-typ (RS:)[4] och en roterande variabel av BY Dra-typ (BY)[7] i stjärnbilden Perseus. Stjärnan varierar mellan fotografisk magnitud +5,63 och 5,74 med en period av 3,0478 dygn.[4]

50 Persei är förmodligen en dubbelstjärna med en osynlig följeslagare. Den är fysiskt förbunden med den troliga dubbelstjärnan HIP 19255, med de två paren kretsande kring varandra i en tidsskala på cirka en miljon år. Stjärnorna i HIP 19255 har en vinkelseparation på 3,87 bågsekunder och kretsar kring varandra med en period av 590 år. 50 Persei kan dela en gravitationsförbindelse med Capella, även om de två är separerade med nästan 15°, vilket motsvarar ett avstånd på 19 ljusår.[15]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 50 Persei, 11 augusti 2020.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b] ”Basic data: * 50 Per – Variable Star of RS CVn type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=50+Per&submit=SIMBAD+search. Läst 20 februari 2019. 
  3. ^ [a b c] Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", SIMBAD Astronomical Database, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  4. ^ [a b c d] ”V0582 Per” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=26106. Läst 20 februari 2019. 
  5. ^ [a b] Maldonado, J.; et al. (October 2010), "A spectroscopy study of nearby late-type stars, possible members of stellar kinematic groups", Astronomy and Astrophysics, 521: A12, arXiv:1007.1132, Bibcode:2010A&A...521A..12M, doi:10.1051/0004-6361/201014948.
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=19335. Läst 20 februari 2019. 
  7. ^ [a b] Dubath, P.; Rimoldini, L.; Süveges, M.; Blomme, J.; López, M.; Sarro, L. M.; De Ridder, J.; Cuypers, J.; et al. (2011). ”Random forest automated supervised classification of Hipparcos periodic variable stars” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 414 (3): sid. 2602–2617. doi:10.1111/j.1365-2966.2011.18575.x. 
  8. ^ [a b c] Nordström, B.; et al. (2004), "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities, and kinematic properties of ~14000 F and G dwarfs", Publications of the Astronomical Society of Australia, 21 (2): 129–133, Bibcode:2004PASA...21..129N, doi:10.1071/AS04013.
  9. ^ Aerts, C.; Eyer, L., Kestens, E. (September 1998), "The discovery of new gamma Doradus stars from the HIPPARCOS mission", Astronomy and Astrophysics, 337: 790–796, Bibcode:1998A&A...337..790A.
  10. ^ [a b c] Chen, Y. Q.; et al. (February 2000), "Chemical composition of 90 F and G disk dwarfs", Astronomy and Astrophysics Supplement, 141 (3): 491–506, arXiv:astro-ph/9912342, Bibcode:2000A&AS..141..491C, doi:10.1051/aas:2000124.
  11. ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/19335/50persei. Hämtad 2020-08-11.
  12. ^ [a b] Martínez-Arnáiz, R.; et al. (September 2010), "Chromospheric activity and rotation of FGK stars in the solar vicinity. An estimation of the radial velocity jitter" (PDF), Astronomy and Astrophysics, 520: A79, arXiv:1002.4391, Bibcode:2010A&A...520A..79M, doi:10.1051/0004-6361/200913725.
  13. ^ "* 50 Per". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2016-07-22.
  14. ^ Beichman, C. A.; et al. (December 2006), "New Debris Disks around Nearby Main-Sequence Stars: Impact on the Direct Detection of Planets", The Astrophysical Journal, 652 (2): 1674–1693, arXiv:astro-ph/0611682, Bibcode:2006ApJ...652.1674B, doi:10.1086/508449.
  15. ^ Shaya, Ed J.; Olling, Rob P. (January 2011), "Very Wide Binaries and Other Comoving Stellar Companions: A Bayesian Analysis of the Hipparcos Catalogue", The Astrophysical Journal Supplement, 192 (1): 17, arXiv:1007.0425, Bibcode:2011ApJS..192....2S, doi:10.1088/0067-0049/192/1/2, 2.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]