18 Sagittarii

18 Sagittarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkytten
Rektascension18t 25m 01,42751s[1]
Deklination-30° 45′ 23,6292″[1]
Skenbar magnitud ()+5,58[2]
Stjärntyp
SpektraltypK0 III[3]
B–V1,138[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-18,7 ± 2,9[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -135,019[1] mas/år
Dek.: -70,932[1] mas/år
Parallax ()5,9260 ± 0,2434[1]
Avstånd550 ± 20  (169 ± 7 pc)
Absolut magnitud ()-0,93[4]
Detaljer
Radie8,9[5] R
Luminositet309,45[2] L
Temperatur4 341[4] K
Metallicitet-0,79[4]dex
Vinkelhastighet1,0[4] km/s
Andra beteckningar
CD-30 15661, CPD-30 5496, GSC 07393-01807, D 169233, HIC 90260, HIP 90260, HR 6888, IRAS 18218-3047, IRC -30381, 2MASS J18250144-3045235, PPM 297678, SAO 210116, TYC 7393-1807-1, Gaia DR2 4046389745966567680 [6]

18 Sagittarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna,[7] belägen i den västra delen av stjärnbilden Skytten. Den har en skenbar magnitud på 5,58[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 5,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 550 ljusår (ca 169 parsek) [1] från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -19 km/s.[1]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

18 Sagittarii är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K0 III[3] vilket anger att den har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och expanderat från huvudserien. Den har en radie som är ca 9[5] solradier och utsänder från dess fotosfär ca 309[2] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 4 300[4] K. Det den en mycket lägre mängd järn i spektrumet jämfört med solen.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 18 Sagittarii, 16 februari 2020.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  3. ^ [a b] Houk, Nancy (1979), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 3, Ann Arbor, Michigan: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1982mcts.book.....H.
  4. ^ [a b c d e f g] Randich, S.; et al. (August 1999), "Lithium in population I subgiants", Astronomy and Astrophysics, 348: 487–500, Bibcode:1999A&A...348..487R
  5. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; Pastori, L.; Covino, S.; Pozzi, A. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy and Astrophysics (Third ed.), 367: 521–524, arXiv:astro-ph/0012289, Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  6. ^ "18 Sgr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-02-16.
  7. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]